Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 december 1868, sida 3

Blandade ämnen. om priser och hastigheter vid jernvägar. Ofta får man se eller höra uppgifter om kostnaden att resa på jernväg i olika länder och om den hastighet, med hvilken tågen framgå. En brittisk 5kungl. jernvägskommission har nyligen utgifvit en berättelse, ur hvilken vi hemta några siffror att belysa denna sak. Hvad då betalningen angår, så är den i medeltal, räknad efter svenska mil och öre, som följer: 1 kl. 2 kl. 3 kl. På 12 eng. jernvägar 101,4. 72,9. 44,5. I Frankrike . . 82,8. ,0. 45,7. I Preussen . . . . 75,4. 56,9. 38,3. I Österrike . . . 90,2. 68,0. 45,7. I Belgien . . . . 59,3. 44,5. 29,7. I Bayern. . . . . 61.3. 43,3. 28,4. I Italien.. . 80,3. 64,3. 44,5. Dessutom finnes i Preussen en 4:de klass, der afgiften är hälften af den 3:djes pris. Om man härmed jemför afgifterna i Sverge, hvilka för första klass utgöra 80 eller 60 öre, för andra klass 60 eller 50 och för 3:dje klass ungefär 25 öre, så finner man, att de svenska priserna äro låga, synnerligen de för tredje klassen, hvilka äro lägre än i något annat land: Endast för fjerde klassen i Preussen är det ändå billigare. Hvad tågens hastighet angår, så får man med inräknande af uppehållen vid stationerna följande tal i svenska mil pr timme: Je hastigaste De långsammaste hna tågen. tågen. ti 5,5 Ä 5 England Ersrestag 8i 2,8 till 4,5. Frankrike 3,8 till 5,3. 2,4 till 3,8. Preussen 4,4. 2,5 till 3,1. Belgien 4,4 till 5,3. 2,s till 3,4. Bayern 3,5 till 4,7. 1,9 till 3,5. Italien 3,5 till 4,5 — 2,2 till 3,5. I Sverge gå iltågen 2,6 till 3,6 mil, de blandade tågen 1,8 till 2,5 och godstågen 1,3 till 1,5 mil i immen, räknadt på samma sätt, som de utländska tågen. Våra s. k. snälltåg (iltåg) gå således ungefärligen med samma fart, som de långsammaste tågen i ofvannämnda länder. En egendomlig upptäckt bar nyligen blifvit gjord på Galenstock i Schweitz. Nägra turister, som voro sysselsatta med att klättra uppför en nästan otillgänglig klippspets, anlände derunder till en platå, belägen omkring 11,000 fot öfver hafvet. De hvilade sig der en stund och ämnade sedan börja nedstigandet, men ville törst göra en vandring öfver bergplatån, oaktadt de faror, som voro förenade dermed i anseende till de talrika remnorna i glacieren. Huru stor blef icke deras öfverraskning, då de varsebletvo en rymlig grotta, som tycktes erbjuda dem en tillflyktsort. Försedda med ljus och med rep om lifvet, vågade de sig in i dess inre, och deras ögon bländades af en mängd gnistrande föremål. De trodde sig vara i ett f-slott. Ljuset återstudsade öfverallt från kristaller, så genomskinliga, att de i förstone togos för is. Ryktet om denna upptäckt ditlockade snart