UTRIKES. ENGLAND. Underhuset valde enhälligt sin förre Speaker, Denison, till samma befattning, och den 11 dennes på morgonen, d. v. 8. dagen efter parlamentets sammanträdande, aflade de nya underbusmedlemmarne eden. Vid parlamentets öppnande hade en stor mängd menniskor samlats framför parlamentsbyggnaden, och de mest framstående medlemmarne mottogos med lifliga hurrarop. Gladstone och de af hans kolleger, som äro underkastade nya val, voro icke synliga. De understatssekreterare, som hafva säten i underhuset, äro icke underkastade nya val. Deremot måste konseljens vice president, skattkammarlorderna och marinministern underkasta sig sådant. Bland det nya kabinettets öfriga medlemmar måste utom Gladstone Cardwell, Lowe, Childers, Bright, Göschen och Fortescue utstå en ny valkampanj. Man förmodar, att det i underhuset skall beredas plats åt Bruce och lord Hartington derigenom, att några mindre framstående af deras partivänner afgå. oe En tidning i Sheffield offentliggör ett bref från Bright till en vän, i hvilket han uppgifver de skäl, som förmått honom att emottaga en ministerpost. Bright yttrar i detta bref: ,,Jag har ytterst ogerna mottagit; platsen; likväl var den tryckning, som utöfvades på mig, för stor för att kunna motstå densamma. Jag hoppas, att jag gjorde det, som jag slutligen sjelf ansåg vara min pligt. AMERIKA. Presidenten Johnsons sednaste budskap till kongressen lemnar bevis för, att han ända till sista stunden af sin enbetsutöfning upprätthåller sina åsigter. Med oböjlig konseqvens har presidenten ställt sig mot en ötvervägande majoritet, hvilken äfven å sin sida lika hårdnackadt, trots presidentens motstånd, genomdrifvit sin vilja. Måhända skulle många olyckor varit sparade sydstaterna, om Johnson icke med sådan seghet hållit ut med striden mot det republikanska partiet i norden. Men äfven i det sista budskap, som presidenten Johnson har att till kongressen afgifva, blir han sina åsigter trogen och förordar åtgärder, hvilka öfverensstämma med den politik han hittills följt; men genom hvars utförande man efter allt utseende skulle riskera allt, som blifvit uppnådt genom kongressens ansträngningar för genomförandet af söderns rekonstruktion. Presidenten talar för en reduktion af armåen, ehuru landet hotas af ett indiankrig i stor skala. Truppernas dragande från Louisiana, Nordoch Syd-Karolina till kriget mot indianerna skulle utan tvifvel lemna fritt spel åt anarkien i de nämnda staterna, ty det är uteslutande genom dessa trupper, som kongressens beslut der kunna bringas till utförande.f Presidenten fäster i budskapet kongressens uppmärksamhet på , landets fortfarande desorganisation till följe af de för rekonstruktionen antagna lagarne, yttrande som skäl för sin åsigt: ,Tre stater äro ännu alltjemt förvägrade representationens rätt, och detta i direkt motsägelse till författningens uttryckliga bestämmelser. Försöket att bringa den hvita befolkningen i sydstaterna under negrernas välde har skadat de förut bestående gynnsamma förhållandena och förhindrat de begge racernas framgångsrika samverkan på de industriella företagens område. En lagstiftning, som har sådana förderfliga slutresultater till följd, borde afskaffas. Hundra millioner dollars utgitvas årligen för en truppstyrka, hvars hutvudändamål är att framtvinga lydnad åt onödiga och förtattningsstridiga lagar. Vår handel har aftagit, vår industri ligger nere, och blott en vis lagstiftning tillsammans med sorgfällig sparsamhet skulle förmå att afhjelpa detta onda. , Landets finansiella ställning utvisar tydligt nog nödvändigheten af att så snart som möjligt indraga pappersmyntet och återvända till liqviderna i guld. Totalinkomsterna at tullar, skatter och öfriga källor belöpte sig för det den 30 Juni 1868 tilländagångna fiskalåret till 405 millioner dollars, så att statsskulden då var förminskad med 28 millioner; den 1 Nov. 1868 visade deremot statsskulden en tillväxt af 35 mill. dollars. Statsinkomsterna för det med d. 30 Juni 1869 slutade fiskalåret äro beräknade till 341 millioner och statsutgifterna till 336 millioner dollars, men under de tre sista åren ha utgifterna för krigsdepartementet öfverstigit de beräknade inkomsterna med 175 millioner. Armåen är nu reducerad till 48,000 man, och krigsministern anser en ytterligare reduktion af infanteriet böra ske. Flottan är numera reducerad till 206 fartyg med 7,040 kanoner. I varma uttryck gillar presidenten den politik, som kongressen följt i afs. på indianerna, och om utrikespolitiken yttrar han sig på följande sätt: , Våra förhållanden till utländska makter äro i allmänhet af tillfredsställande natur. Angående fiskerierna och handeln med kolonierna kunna inga serskilda anordningar vidtagas, innan kongressen yttrat sig om principerna derför. Andra frågor deremot, hvilka äro sväfvande mellan Förenta Staterna och England, medgifva en biläggning. Dessa frågor angå i Förenta Staterna naturaliserade medborgares rättigheter, rättstiteln till ön San Juan och de ur det inbördes kriget framgångna anspråken af medborgare från de förenämnda begge staterna. Underhandlingarne härom äro visserkgen ännu sväfvande, men jag saknar icke för