Litteratur. vår tids vetenskap i populära afhandlingar. 4. Om qvinnornas sociala och ekonomiska ställning af d:r r. v. Holtzendorff, professor i Berlin. Öfversättniog. Stockholm, 1868. Jos. Seligmanns bokhandel. I detta lilla häfte har en tysk lärd uttalat sina åsigter och förväntningar i den s. k. emancipationsfrågan, hvilken han helt enkelt kallar , qvinnofrågan. Professor Holtzendorff erkänner, att äfven om alla de skrankor försvunno, som hittills begränsat qvinnans rättigheter, en fullständig könens likhet i socialt hänseende på alla områden af det andliga, vetenskapliga, konstnärliga och politiska lifvet icke skulle kunna uppkomma, men han ser ej skälet dertillutinågon förmentskillnadmellan mannens och qvinnans intellektuella och moraliska begåfning utan blott i jamiljen derför att dennas) inrättning, bestånd och väsende förblifva oföränderligt grundade på grundtanken af olikartenhet i lefnadskallet. Det oaktadt går han på det hela taget så långt i sina kraf på utvidgandet af qvinnans rättigheter som någon förständig menniska både på denna och andra sidan af Atlantiska hatvet hittills gått, enär han anser att en del af de nya rättigheterna, som fordras för qvinnan, mycket väl kunna utöfvas af den gifta qvinnan, utan att familjens intressen skulle lida deraf, och att de öfriga böra komma det stora och i följd af den materiella kulturutvecklingen och af andra utaf de qvinliga frihetssträfvandena oberoende förhållanden ständigt tillvexande antalet ogifta qvinnor tillgodo jemte den förstnämnda för alla qvinnor gemensamma kategorien. Han framhåller det otillfredsställande i den gifta qvinnans af föråldrade lagstadganden beroende sociala förhållanden uti sjelfva det land, som ansetts bäst representera frihetens grundsatser uti Europa — i detta England, der qvinnan dock i sjelfva verket åtnjuter ett allmännare erkännande i fråga om den intellektuella och moraliska begåfningen än i något annat europeiskt land. Lagen, påstår en skriftställare med berättigad skärpa, ställer der hustrun ibland krymplingar, omyndiga och svagsinta. Detta (framstår mest i ögonfallande uti brottmålsfrågor, då mannen göres ansvarig för hustruns förbrytelser, när de begås i hans närvaro, och skador tillfogade af gifta qvinnor godtgöras, liksom om de tillfogats af husdjur. Förf. är belåten med, att i Tyskland lagen bättre erkänner qvinnans ansvarighet för sina handlingar på grund af hennes egenskap at att vara ett förnuftigt väsende, men han erkänner, att det kunde sättas i fråga, om ej den äkte makens rätt till dispositionen af hustruns förmögenhet borde inskränkas — något som han dock anser som en framtidsfråga, då hvarken hos juristerna eller hos folket sjelft någon bestämd mening utbildat sig rörande denna punkt. Detta sista förefaller oss desto besynnerligare, som de at mannens oinskränkta myndighet i detta afseende beroende missförhållandena äro så allmänna och ofta så tryckande och olycksbringande, att behofvet af en reform måste framstå för alla dem, som nitälska för qvinnans intressen och tillgodonjutande af lagens skydd mot förtryck. Härefter kommer förf:n till frågan om qvinnans politiska rättigheter — en fråga, som ännu i Tyskland blott undantagsvis behandlas men både i England och Amerika är en af de mest brinnande, synnerigen sedan lärde och tänkare af första rangen, såsom John Stuart Mill och proessor Favcett uppträdt såsom reformens örkämpar inom parlamentet. Förf. anför de m valrätt petitionerande qvinnornas mo) Namnet. uppeifvet af korresnondenten un