Det svenska skolvasendet år nemligen sådant, att detsamma åt böndernas och den lägre stadsbefolkningens barn i allmänhet ej meddelar undervisning i andra ämnen än katekes och biblisk historia, d. v. 8 torra och kalla, för förnuftet ofattliga dogmer, samt berättelser om underverk och dylikt. Åt medelklassens och den högre klassens barn bibringas undervisning i läroämnen, t. ex. döda språk; som sakna all nytta för det praktiska lifvet, men förslappa lärjungarnes energi och tankekraft och gifva dem en falsk föreställning om den tid uti hvilken de lefva: Genom sin långvarighet och olämpliga skolmeteder förstör elementarundervisningen lärjungarnes kroppskrafter. Ett uppfostringssystem, hvilket icke afser att göra lärjungarne till praktiskt och dugligt folk, är i hög grad fördömligt, och att, såsom nu sker, åt de skaror, som besöka statens elementarskolor, bibringa missaktning för all industriel sträfvan och rikta hela deras håg åt embetsmannabanan, kan ur intet hänseende försvaras. Hos oss ezisterar ett kastväsende, hvilket förklaras af den gamla ståndsindelningen och af det felaktiga systemet att hafva serskilta skolor för den mindre jordbrukarens och arbetsklassens barn samt serskilta för den öfriga befolkningens. Följderna deraf äro beklagliga, och en dylik kastskilnad måste tydligtvis försvåra den fattiges bemödanden att genom arbete ock företagsamhet höja sig till bättre vilkor. Den prohibitiva handelslagstiftningen är förkastlig, enär den lockar företagsamheten att egna sig åt yrken, hvilka icke äro för landet naturliga. Afskaffades detta s. k. skyddssystem, komme alla för vårt lands förhållanden olämpliga näringsgrenar att falla. Ökade arbetskrafter och kapitaler, understödda af en stark företagsamhet, hvilken då säkerligen icke länge lät vänta på sig, egnades då i stället åt de naturliga näringsgrenar, hvilka erbjudas i bearbetandet af våra outtömliga skogar och grufvor samt användandet af landets vattenfall och floder. 4. Nn. Till denna uppsats ansluter sig, såsom ett värdigt exempel, följande berättelse om hr Hereogs bokbinderi 1 Stockholm: Detta storartade etablissement, som väl uthärdar en jemförelse med utlandets förnämsta af samma slag, har år efter år vunnit i utveckling till den grad, att lokalen så smäningom behöft utvidgas, hvarföre affären numera bedrifves i tvenne sådana, den ena, eller den ursprungliga, belägen vid Malmskilnadsgatan 48 C och den andra vid Oxtorget n:o 4. Verkstaden vid Oxtorget företer anblicken af en stor och ljus sal, der man varsnar, utom en talrik arbetarepersonal, alla de:apparater som betingas för falsning, häftning, kartors uppfodring, klistring och fernissning m. m., arbeten, som hufvudsakligen verkställas här; den andra, vid Malmskilnadsgatan 48 C, är deremot fördelad i trenne våningar, och en vandring genom dessa våningar är sannerligen af stort intresse. När man inträder på nedra betten, der i ena hörnet af rummet ett litet kontor är afskildt, finner man likaledes en i full verksamhet stadd arbetarepersonal, som dels arbetar helt och hållet för hand; dels begagnar sig af maskiner vid arbetets verkställande, af hvilka vi här finna följande: en skärmaskin, förfärdigad i Berlin och afsedd för skärning af böcker och papper af hvarje slag; en slagförgyllningsmaskin, der arbeten af stort format pressas, och en dito för mindre arbeten; den förra är tillverkad af ingeniör Moll vid Nyqvarn och den sednare af fabrikör Sahlberg i Stockholm; vidare en ralsmaskin, der böckerna valsas, denna sednare äfven tillverkad af fabrikör Sahlberg; en pappskärningsmarkin, der papp af tjockaste beskaffenhet med lätthet sönderskäres, samt slutligen en stor pack-eller stockpress, der flera hundra volymer, if hvilken storlek som helst, på en gång kunna pressas. Begifver man sig härifrån, dock först efter att ha observerat den kalorifer, som åstadkommer nölig luftvexling i verkstaden, 2 trappor upp, der endast fruntimmer arbeta, finner man äfven der lif och arbete, äfrenledes understödt af sinnrika makiner, bland hvilka främst af alla vår uppmärksamhet riktas å en s. k. salsoch häftimaskin. Denna maskin, som är af serdeles komplicerad bekaffenhet, har still uppgift icke allenast att falsa, . v. 8. hoplägga det tryckta arket, utan äfven ati näfta och glätta detsamma. Att se denna maskin ubeta är af stort intresse. När det ark som skall alsas först lägges på den öfre brädyta som betäccer maskinen, kommer ögonblickligen en lång, mal klinga nedfallande, som drar ned arket i det nre af maskinen och dymedelst åstadkommer den örsta hopvikningen; en annan klinga fattar nu arcet och åstadkommer en ögonblicklig andra hopikning. Sedermera verkställes af maskinen på ett erdeles intressant sätt häftningen, hvarpå en Tormig knif fattar arket, ger det den sista hopikningen, för in det mellan tvenne refflade beforlringsvalsar, hvilka föra detsamma till tvenne latta pressvalsar, från hvilka det slutligen utkomner i fullfärdigt skick. Huru lång tid hela dena procedur tager i anspråk kan man föreställa ig, då man får veta, att maskinen i fråga på deta sätt kan behandla ungefär 1500 ex. i timman. Maskinen, som helt nyligen är inventerad, förkrifver sig från Schweiz. I samma våning finner nan dessutom en insågningsmaskin och en packller stockpress, den förra tillverkad i Köpenhamn ch den sednare hos fabrikör Sahlberg i Stockolm. I väningen 3 trappor upp arbeta endast gesälr och här verkställes allt det finaste arbetet: ammetsband, andra band med pressade guldsiguer etc. Alla delar af verkstaden stå i förbindelse red hvarandra medelst språkrör. De särskilda maskiner, hvilka vi omnämnt såom tillfinnandes inom verkstadens särskilda delar, omma snart att tillökas af tvenne andra: en ngförgyllningsmaskin, redan Beställd hos hr Moll id Nyqvarn och en ångmaskin, som skall drifva imtliga maskinerna. Hvad omfattning verksameten har, synes bäst deraf, att på sednaste åren anligtvis bundits cirka 75,000 band af från fiaste till ordinär beskaffenhet och häftats ungefär 10,000 stycken. Det förbrukas årligen mellan 0 å 40,000 8å. papp och har i år användts öfver 1,000 fot väf. Hr Herzog arbetar också för de örsta förläggare i Stockholm och andra ställen Sverge, och reser hvarje år på våren utomlands r att komplettera sitt lager med tidsenliga marialier. För lde talrika arbetarne, de uppgå till öfver ) stycken, derat 17 fruntimmer, har inrättats en ukoch begrafningskassa, till hvilken hr Herg skänkte grundfonden, och i hvilken äfven anå arbetare kunna erhålla inträde. När man vandrat datta