Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 december 1868, sida 2

i åtskilliga böcker för att se efter bästa sättet att handleda målet, genomsåg en lång förteckning af gamla brottmål, för att möjligtvis finna nägon utväg till Williams räddning; och slutligen, då vårmorgonen började gry, gick han till sängs för att ännu en gång drömma om inbringande mål och rikedom, samt framförallt om Mary såsom sin hustru. ILL Ehuru Ralph Humphrey gått sent till hrila, var han likväl tidigt uppe den följande morgonen. Han hade öfvertänkt och studerat saken så, att han kände ett djupt personligt intresse dervid, icke blott såsom sakförare, utan genom att på visst sätt identifiera sig med fången, hvilket han till sin förvåning nu fann sig göra. Hvarje minut var dyrbar. Bertram hade tillbragt tiden mellan det första förhöret och den för domens afkunnande bestämda i denna hopplösa dvala, som Jessie hade beskrifvit, hvarunder han ej hade tagit sin egen ställning i betraktande, vägrade se henne samt tycktes helt och hållet viljelöst öfverlemna sig åt sitt öde. Jessie hade lyckats utverka uppskof med domens afkunnande, men Ralph Humphrey visste att intet vidare uppskof nu kunde begär ras utan verkligen vigtiga skäl, medan den dag, som skulle afgöra den förfärliga frågan: , Skyldig eller icke skyldig, hastigt nalkades. (Forts.) 2