Article Image
gjort s sig sodr sic skyldiga till då de försökt nod. till då de försökt nedrifva läktaren; ,,men, räsonnerade de ganska förnuftigt, kunde inte polisen ensamt tagit hand om pojklymlarne, doppat dem i Norrström eller gett dem ett kok stryk, utan att gardister skola rida efter och slå skyldiga och oskyldiga, och till på köpet stänga in folk här på torget! På Söndagen rådde bestörtring och harm i hela Stockholm. Man talade ej om annat än nattens beklagliga uppträden, hvilka man väntade se förnyas på aftonen. Vid middagstiden uppsattes på gathörnen plakater, innehållande kungörelse, att hvar och en, som under eftermiddagens och aftonens lopp stannade å södra delen af Kungsträdgården, gjorde sig skyldig till 5 rdrs böter. På eftermiddagen gjorde jag visit i en bekant familj. Der var en annan scen i;förmaket än den C. L. så trefligt beskref i sitt senaste bref! Talade man om kung Karls bussar, så inte var det Karl XII:s, och kalabaliken i Bender var alldeles undanträngd af kalabaliken i Kungsträdgården. En ung artilleriofficer kom upp, för att varna damerna från att gå ut senare på aftonen. Han omtalade, att starka patruller af gardister till häst och fot blifvit beordrade att rycka ut till Kungsträdgården och att hvarje man erhållit 30 skarpa patroner. (Detta senare erhöll jag längre fram på aftonen bekräftelse på af en gardist, hvilken framvisade sina patroner). Dessutom hade hela garnisonen erhållit ordres att från kl. 5 e m. till 12 på natten vistas i kasernerna, färdiga att, om så påfordrades, rycka ut. På aftonen ända fram till kl. omkr. 9 var lugnt. Gardisterna gingo rundt omkring läktaren och folket såg på. Det omtalades att en hop pojkar slagit ut en mängd rutor i öfverståthållarehuset samt alt en annan skock öfvermagar tågat upp till byggmästare Nilssons (han, som egde läktaren) hus vid Fyrverkargatan, men tagit miste på hr N:s tönster och i stället slagit ut fönstren i skådespelaren Arlbergs våning i samma hus. Det spred sig ett rykte, att hr Aug. Blanche, juveleraren Hammer samt Dagi. Alleh:s redaktör, hr Lindström, erbjudit sig hos hr Nilsson att gå i borgen för, att hr N. skulle få sina omkostnader betäckta, ifall han under natten ville rifva ned läktaren, samt att hr N. lofvat göra detta. , Sverges Tidning, hvilken utkom på aftonen, innehöll en, från det hållet oväntad, värdigt skrifven uppmaning till folket att afstå från allt tumult och olaglighet. Der så behöfdes, t ex. då större grupper bildade sig, inskred polisen på ett i allo humant och hyggligt sätt. Det ena med det andra tycktes bidraga att lugna sinnena. Då framryckte i en olycklig stund detachementer af Lifgardet till häst — och nu blef det lika galet igen. Nya chocer, sabelhugg, skrik och väsen. Soldatesken inträngde t. o. m. i portgångar och förstugor. Jag hade lofvat att ester spektaklets slut från Dramatiska teatern hemfölja en slägting. Då jag kl. half 11 på omvägar kommit dit, mötte jag den hemvändande publiken. Den spred sig åt olika håll och jag stod snart nästan ensam utanför teatern, då på en gång de, hvilka gått framåt södra delen af Kungsträdgården, åter skyndade tillbaka och sökte skydd i teaterförstugan, förföljda af hästgardisterna. Den jag väntat på kom ned. Trefligt att med en dam under armen begifva sig ut nu! Lyckligt och väl kommo vi dock undan innan chocen togs dacapo åt det hållet. — Då jag efter en kort stund åter nalkades Kungsträdgårdens norra del, syntes flyende menniskor och förföljande ryttare störta uppför Landtränteribacken till Trädgårdsgatan. Under Måndagens lopp var jag ej vittne till något af de råa upptåg — af mindre art — hvilka då begingos, med undantag af det vidriga tjut, hvarmed hundradetals i träden närmast statyn uppklättrade pojkar ett par gånger sökte öfverrösta studentsången. Af trovärdig person har jag hört, att i Söndags middag flera högt uppsatta personer, bl. a. hertigen af Östergötland, sökt öfvertala konungen att gifva befallning om läktarens nedrifvande. II. M:t hade i början ej varit ovillig härtill, men öfverståthållarens råd hade haft en annan verkan — och i stället gafs befallning om truppernas förseende med skarpa skott m. m. I dag har bållits polisransakning med en hop pojkar och hamubusar, som deltagit i excesserna. Att de må få sitt välförtjenta straff, är allmänna önskan. Men att straffet må utsträckas äfven till en annan pöbel än den i trasor, är allmänna förväntan. Måtte denna förväntan ej svikas! 8. Bret från landsorten. (Kor resp. till Handelstidningen.) Ekesjö den 1 December.

5 december 1868, sida 5

Thumbnail