Stockholm. Jernvägshygonadsstyrelsens aflöningsSstat. Nämnde styrelse har, i anledning af en skrifvelse från chefen för civildepartementet, daterad den 5 December 1867, ech på grund deraf att jernvägsbyggnaderna under nästa år komma att inskränkas, till tegeringen ingifvit förslag om att vissa hos styrelsen anställde tjenstemäns löner, nemligen registratorns och aktuariens, ritarens och två bokhållares, måtte indragas, samt tillika uppsjort följande aflöningsstat, som fastställts, för de tjenstemän, som styrelsen ännu anser behöfliga, nemligen: 1 Kass. . rtr 1.500. 1 Kamrerarrrr.. . 3,500. 1 Reriso . . 3.500. 1 Bokhållarr.. . 2,500. 1 Vaktmästarr. 550. Till bestridande af Registrators-aktuarieoch Kanslistgöromålen... 3,600. Till extra biträde vid förefellande behoef... . 6,000. Samma 21.350, förutom 250 rdr missräkningspengar åt kassören. Dessutom har regeringen -nedsatt lönen för byggnadsstyrelsens chef, öfverste Beijer, hvilken förklarat sig villig afpruta något belopp efter K. M:ts godtfinnande, till tio tusen rdr. — Oroligheterna. Statsrådet frih. G. af Ugglas har till Dagl. Alleh:a insändt följande: hå tidqningen, uti Tisdagens artikel om oroligheterna i Stockholm, såsom ett bevis, bland andra, på våldsam framfart af lifgardet till häst natten emellan sistlidne Söndag och Måndag omförmäler, att under det ,,ett tiotal af ensliga vandrare stodo samtalande nedanför den s. k. Landtmäteri backen, kom en trupp af omkring 20 man sprängande öfver torget, jagande framsör sig dem, som togo till flykten uppför. backen och utför Stora Trädgårdsgatan, anhåller jag, som tillfälligtvis kom: att åse en del af denna tilldragelse, att få meddela följande beriktigande: Klockan omkring 12 ifrågavarande natt väcktes jag och sannolikt de flesta af dam. som bo vid Stora Trädgårdsgatan — der för ofrigt under aftonens och nattens lopp åtskilliga fönsterrutor inslogos — af ett vildt skrän. Då jag öppnade mitt fönster, förmärkte jag dels en större samling folk ofvanför Landtmäteribacken, dels spridda grupper utefter hela gatan. Tjutande och skrikande uppehöllo sig dessa derstädes ganska länge, innan hvarken polis eller militär syntes till. Slutligen kom först en mindre afdelning hästgardister hastigt ridande uppför backen. Uppkomna på gatan, saktade gardisterna farten och redo gatan fram i helt smått traf, utan att, så vidt jag i den månljuea natten kunde skönja, på minsta sätt bruka våld emot någon, hvarken bland de framför truppen springande eller bland dem, som stannat på trottoiren, oaktadt bland dessa sednare åtskilliga skreko och skrålade, då gardisterna redo förbi. Några minuter sednare ankom en större afdelning af