Mary skall snart läsa allt detta i tidningarne. Gör således ditt bästa, Ralph Humphrey! I. Då Ralph Humphrey återkom hem, satte han sig att ännu en gång med den yttersta omsorg genomgå hvarje omständighet, hvarje stafvelse i anklagelseakten mot William Bertram för uppsåtligt mord. Nu, då saken erhållit en sådan ny belysning, då den anklagade hade för hans inbillning förändrats från en kallblodig, otacksam bof till en oskyldigt dömd, lidande martyr, skulle han säkert vara i stånd att finna något smyghål, någon ofullständig länk, som han hitintills hade förbisett i bevisningskedjan, — och hvilket personligt intresse hade han ej nu att finna den! Hans namn skulle för första gången framstå för allmänheten, — framstå på ett sätt, som måste i högsta grad väcka publikens intresse för alla hans ord och handlingar, ty han skulle plötsligt framträda och bevisa skuldlösheten hos en man, om hvars brottslighet intet tvifvel hitintills hade uppstått inom den allmänna opinionen. Ralphs rykte för skicklighet, hans framgång i lifvet, allt stod på spel, — äfventyradt oförsigtigt kanhända på denna hopplösa sak, hvilken han hade förbundit sig att utföra. Med tankeförmågan skärpt och uppmärksamheten ökad genom dessa föreställningar, måste han finna någon anledning till en upptäckt, någon liten grund, på hvilken han kunde börja det svåra arbetet att öfverändakasta coronersJuryns utlåtande och öfvertygelsen hos hvar och en, som hbevistat förhöret. (Forts.)