Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 december 1868, sida 3

belåtenhet och belönades med framropningar. Til slut förevisades tvenne tablåer, hvilka voro ord: nade med utmärkt smak och åsågos med störsts tillfredsställelse. 2 Landsorten. Norrköping. Ytterligare varning för emigranter. Under denna rubrik finnes Norrköpings Tidningar införd nedanstå ende uppsats, hvilken vi återgifva, låtand uppgifterna och betraktelserna stå fö brefskrifvarens räkning: En å Norrköpings Tidningars boktryckeri föru anställd yngling, vid namn Alfred Anderson, son förliden sommar öfverflyttade till Portland i Ame rika, skrifver derifrån d. 7 Okt.: Jag vill här anföra det förnämsta ur Fredril Nelsons i Göteborg cirkulär och derefter lemn: upplysning huru detsamma efterföljes: 1. ,Inga andra emigranter från Sverge, än de som befordras genom Fr. Nelson i Göteborg, emot tagas å dessa ångfartyg på några vilkor. — Denn: punkt efterföljdes ej det ringaste; ty redan i Gö teborg togs å ångfartyget Carl XV en bra mänge af Lyons emigranter, och i följd deraf uppstoc en ryslig villervalla, när de i Hull skulle skilja åt, om sakerna. Denna punkt är dock i det hel: ej vigtig, ty han kan taga så många flera af sin: egna. 2. ,Kost och mathållning under resan komme: för framtiden att lämpas mera efter svenska sed: vanor och bruk. — Serveringen skedde sålunda frukost kl. 7 om morgonen, bestående af kaffe utan socker, färskt och illa bakadt hvetebröd, ofta brändt, samt en liten smörbit; kl. 1 middag af skämdt kött, ibland illaluktande, fläsk, fisk och potatis, ungefär lika, och soppa, ibland någorlunda god ärtsoppa, ibland med så mycket peppar att den var oätlig, samt ibland vattenvälling, sötsur; qvällsmat af th de första dagarne och sedan vattenvälling samt hvetebrödsbullar med smör, lika med frukostens. Provianten är alltid tillräcklig; emedan de flesta hafva litet med sig och en del ej kunna äta någonting på många dagar, blifver mycket öfver, och vore säledes bättre om det toges bättre mat och mindre qvantitet. 3. ,Å de Inmanska båtarne äro på sidorna om de stora och rymliga mellandäckssalarne särskilda hytter, rymmande från 4 till 20 personer.. — Dessa salar äro så rymliga, att när ett alnsbredt bord står i midten med smal träbänk på hvar sin sida, mer än en person ej kan gå på hvarje sida. Några hytter för mindre än 20 personer funnos ej på detta ångfartyg, men väl för flera, och på däcet under mellandäcket var hytt inredd för omkring 40 personer; men dit kom sällan någen ljusstråle, mycket mindre den så vigtiga ventilationen. Om ventilationen var ej heller väl ombesörjdt å mellandäcket, enär de små luckorna voro tillskrufvade hela tiden och endast så mycket lutt kom in, som kom från öppningarne å öfra däcket. 4. , Uti dessa hytter har hvar och en sitt eget afskilda och beqvåma sofställe, der hvar och en, när han vill och behagar, kan taga sig hvila. — Hvad hvilan om dagarne beträffar, så är den god, när man om morgnarne blifver uppkörd vid frukostdags och ej får gå ned förr än efter supån, kl. 6. Orsaken anser jag vara att ventilation behöfves, och det är ingen bisak på en sådan resa. Den, som ej åtlydde befallningen, blef öfversköljd med vatten eller ättika, eller också fick han sina slag af en käpp. Sofstället var så afskildt, eller rättare sagdt tillgängligt, att många under näterna miste sina kläder och effekter. 5. ,Om nödig luftvexling, renlighet och öfrig ordning ombord är på det noggrannaste sörjdt. — Om luftvexlingen synes här ofvan, och hvad enligheten beträffar, så har jag aldrig sett så rena fartyg hvarken i Sverge eller här. Om ordlingen kan man döma, när ombord å City ot Pais togos närmare 1,000 och å Carl den 15:de 350 migranter. 6. ,På detta sätt och med de beqvämligheter ch förmåner, som numera blifvit emigranterna på lenna linie beredda, bör, om ej svår väderlek inräffar, hela resan kunna anses som en lustresa, selst som emigranterna å densamma äro befriade rån alla omsorger om sig sjelfva och sina saker ch blifva från resans början till dess slut handedda af bolagets ledare och agenter. — Beqvämigheterna äro redan sedda af föregående, och förnånerna äfven, och om det nägonsin hade varit ämre, som af ciikuläret tyckes, så skulle en stor lel af emigranterna omkommit, dels af för dålig öda och dels af för liten ventilation å sofplaterna. Om någon emigrant ej skulle hafva omorg om sina saker, så miste han säkert dem alla. Det var en ung bokhållare Smith från ett bruk i Småland; han miste sin kappsäck i brist på efteryn; sedan fick han reda på den i en skottes våld, jå han fick begagna båda knytnäfvarne för att iterfå den och sedan varsnade ett en del kläder roro borta m. m.; men det var bäst att vara lugn, y det fanns ingen agent ombord eller någen som älle rätta saken. Detta hände å City of Paris. Ivad handledningen af bolagets agenter beträffar, å är den oftast att leda emigranterna på villopår, och ifrån Liverpool till Newyork, som är ängsta resan, fanns ingen sådan ombord, utom en, om påstod sig hafva emottagit uppdraget och som og emot goda svenska penningar, men Jemnade från sig en god del felskt mynt, hvilket blef synigt när man fick hafva det i fickorna ett par dasar. De falska mynten voro halfoch hel-sovereigns ller engelskt mynt, ej amerikanskt, och i Nework såg jag sjelf en person blifva vid biljettköp f samma bedragare lurad på 10 dollars eller 37 dr. Om någon var sjuk, så tillsades vanligen läare, och han kom oftast några timmar derefter ller nästa dag. Jag har i det förestående jemfört det vigtigaste f resan i förhållande till cirkvläret, och, som hvar ch en ser, är skilnaden ej obetydlig, eller nära og motsatt till cirkuläret. Jag har gjort detta, erför att hvar och en må kunna finna huru det erkligen förhåller sig med dessa agenter och deas utpuffade cirkulär, hvilka skulle vara bättre, m de ej funnes till. — Karlskrona. ,,Sofia är, skrifver Blekingsosten för i Fredags, i går lyckligen hemkommen ill Karlskrona. Så snart fartyget blef synligt uti loppet till hamnen, hissades flaggen på sjöofficersällskapets mess, då de flesta för dagen tjenstfria emmavarande flottans officerare gingo ut i ett ntal segelbåtar, som å örlogsvarfvet blifvit klarjorda för att gå de ankommande till mötes. Båtskadern formerade sig i linie, och från hvarje åt gafs fyra hurrarop då den passerade , Sofia, hvars kölvatten båtarne sedan rangerade sig; då ngfartyget gått till ankars, gingo officerarne från åtarne i land på Kungsbrokajen, der stationsbeälhafvaren, amiral Sundin, jemte kommendanten TTT minut Antal af otadnna vARA anm