Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1868, sida 2

Skalden Telicien Mallefille, en gammal republikan och under 1848 års republik ambassadör i Lissabon, afled den 24 dennes. De sednaste numren af Diable å quatre ha väckt stort uppseende, enär åtskilligt der påminner om Rocheforts manr. Isynnerhet gisslas de kejserliga jagterna i Compiögne skarpt. Det yttras om dem: ,,Man säger, att jagten är en bild af kriget. Man kan icke förmärka detta. Kriget förutsätter en strid, och hittills har man icke sett, att någon rapphöna öfverfallit finansministern Magne, eller någon hare kastat Rouher till marken. om denna jagt är en bild af kriget, så måste det vara af inbördeskriget. Om den liknar något sådant, skulle det väl närmast vara striden den 2 December. ENGLAND. Drottning Victoria har utnämnt Disraelis kära hälft till viscountess; premierministern sjelf har afslagit den honom erbjudna pärsvärdigheten. Hafvudmännen i det nuvarande kabinettet — Disraeli och Stanley — begåfvo sig den 24 dennes till Windsor på drottningens särskilda befallning. Det var utan tvifvel denna gång icke någon blott ceremoniel inbjudning, som förde dem till hofs, ty den tiden kommer allt närmare, då det måste bestämmas, hvilka personer, som skola utgöra det nya kabinettet. Lika mycket antingen Disraeli, lydande nationens uttalade önskningar, frivilligt skall atträda eller afvakta det ögonblick, då ett tydligen uttryckt misstroendevotum icke lemnar honom något val, så är nu den tid redan inne, då drottningen kan hafva skäl att förelägga frågan, huru hon bör förhålla sig vid det nuvarande kabinettets störtande. Det handlar här uppenbarligen endast om en personell fråga, om den frågan nemligen, åt hvem det nya kabinettets bildande skall uppdragas. Under vanliga förhållanden borde det kunna lemnas endast ett svar härpå. Eftersom det var Gladstone, som genom sina resolutioner mot den irländska statskyrkans fortfarande framkallat krisen, och då den liberala majoriteten enhälligt både före och under parlamentsvalen erkänt honom som sin chef, borde väl ingen annan än han komma i fråga att ställas i spetsen för den nya regeringen. Som bekant är, fällde Disraeli redan vid den sednaste ministerkrisen, som var föranledd af de Gladstoneska resolutionerna, yttranden i underhuset, hvilka på ett otillbörligt sätt komprometterade drottningen. I stället för att gifva ett bestämdt råd, hade han — enligt hans egna meddelanden — öfverlemnat åt drottningen sjelf att bestämma, huruvida han skulle afgå eller ej. Drottningen bestämde sig då för honom och mot Gladstone. Emellertid påstår ett rykte, att drottning Victoria endast med mycken motvilja skulle kunna besluta sig för att åt Gladstone uppdraga ett nytt kabinetts bildande. ,, Mycket hellre Brigkt., så påstå några henne hafva yttrat; — .hellre abdikera, påstå andra. Sådane rykten förekomma nu oupphörligt på sed naste tiden med det tillägg, att drottningen skulle yttrat sig hafva för afsigt att kalla Granville, då Disraeli en gång får vika för majoriteten i det nya pårlamentet. Gladstone skulle naturligtvis i alla fall komma in i den nya ministören, men icke som premierminister. Drottningen vunne härvid åtminstoneatt icke oupphörligen behöfva stå i förbindelse med en för henne obehaglig person. Emellertidtraktera torytidningarne Gladstone med de gamla anklagelserna för radikalism, indifferentism, kryptoskatholicism m. m. Vi hatva förut lemnat en skildring af agitationerna i städerna för parlamentsvalen. Följande korrespondens af den 23 dennes, som beskrifver huru dessa agitationer bedrifvas på landsbygden, torde vara af intresse. Det heter nemligen der: Jag har under de sednaste dagarne rest kors och tvärs genom Leicestershire, Derbyshire och Lancashire. Man måste med egna ögon se och med egna öron höra, huru valmännen der bearbetas af presterskapet och godsegarnes agenter, för att förstå orsaken till, att de engelska grefskapsvalen hittills mestadels utfallit till fördel för tories. Trots den parlamentsakt, som under den sednaste sessionen blef antagen mot mutor vid valen, använda likväl begge partierna sådane, ehuru i inskränktare skala och med mera försigtighet än förr. Kontanta penningar, lemnade i en tattig valmans hand, är den minst bekanta mutningsmethoden; så långt har man åtminstone kommit. IIögkyrkans presterskap predikar både i kyrkorna och på gatan för ,,den trogna hjorden den läran, att det liberala partiet under Gladstones ledning vill tillintetgöra protestantiska kyrkan, för att spela landet i katholikernas hand. Agenterna för de godsegare, som tillhöra torypartiet, omtala i de vänligaste uttryck för hvarje arrendator, att arrendet sannolikt skall uppsägas, eller att en eller annan länge motsedd förbättring på egendomen näppeligen skall komma att utföras, om arrendatorn icke röstar i godsegarens anda. De stackars arrendatorerna vrida sig som maskar för agenterna, men måste ostast gifva efter för dem. Sällan är deras politiska öfvertygelse så stark, eller deras mod stort nog, för att för sin öfvertygelse offra ekonomiska fördelar. Den ene lockas at utsigten, att godsegaren skall visa sig erkänsam mot honom; en annan bäfvar tillbaka för tanken att blifva uppsagd. Samtliga bearbetas af presterskapet, och enär det fattas landtbefolkningen organisation, fogar den sig mest i det, som synes den oundvikligt. Om alla liberala farmers hölle så tillsammans, som arbetarne i fabriksstäderna, så skulle saken förhålla sig annorlunda. Men så är icke tallet, och en organisation i jordbruksdistrikten kan icke så lätt åstadkommas som i städerna, der innevånarne bo nära hvarandra, ega mer politisk bildning och äro mera sjelfständiga. Om en arbetare af sin fabriksherre hotas med uppsägning, behöfver han icke oroa sig mycket deröfver; ty han skall snart finna sin utkomst på en annan fabrik. Det är deremot icke så lätt för en arrendator; ofta är han en ruinerad man med detsam