Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 november 1868, sida 2

hvilka, om de blifvit uppsyllåa, skulle sordret en summa af 11, million thalerI kurfurstens af Hessen skrift mot Preussens usurpation, m. m., som haft till följd konfiskationen af hans förmögenhet, berättas bland ännat, att grefve Bismarck den 21 Juni 1866 i ett samtal med den kurhessiske ambassadören v. Schachten yttrade, att han under vissa omständigheter ville afstå venstra Rhenstranden till Frankrike. De preussiska tidningarne förklarade detta påstående för alldeles osannt. Men i en annan kurhessisk brochyr, ,,Preussens gudomliga kall, hvaraf tredje upplagan i dessa dagar utkommit, säger författaren, att han officielt (af kurfursten sjelf?) blifvit bemyndigad att meddela grefve Bismarcks egna ord. Då v. Schachten frågade honom, om han var viss på att besegra Österrike, svarade grefven: ,Åh nej, alldeles icke! Men tror Ni, att jag skail låta Benedek komma till Berlin? Om Benedek segrar, erbjuder jag kejsar Napoleon Bhengränsen! I förbindelse dermed fäster ,,Stuttgarter Beob. uppmärksamheten på det faktum, att preussiska regeringen under 1866 års krig hade blottat Rhenprovinserna på alla trupper. ÖSTERRIKE. De aktstycken, som äro meddelade i den ,,röda boken angående förhållandet till Rom, kasta icke något fördelaktigt ljus öfver konkordatfrågan. Man ser både af DBeusts expost och af de diplomatiska noter, som blifvit vexlade mellan Wien och Rom, att den påfliga curian oförändradt vidblitver sin ståndpunkt och på intet sätt vill erkänna, att konkordatets bestämmelser måste lämpas efter Österrikes nya författning. För öfrigt har sedan Juli månad inträdt ett nära nog totalt afbrytande utaf den diplomatiska förbindelsen med Rom. I en skrifvelse från Pesth heter det, att rikskanslern Beust har för afsigt att pensionera de tvenne f. d. ambassadörerna vid päfliga hofvet, baron JIäbner och grefve Crevelli, samt att låta Österrike representeras i Rom af en yngre diplomat. Enligt böhmiska tidningar väntar man, att belägringstillståndet i Prag och de närgränsande distrikten skall upphäfvas i börJan af December. För öfrigt synes sinnesstämningen i Österrikes nordslaviska länder, Böhmen och Galizien, alltjemt vara emot det nuvarande regeringssystemet, och specielt emot riksrådet i Wien. Polackerna i Galizien antagas — likasom czekerna — framdeles skola afhålla sig från deltagande i riksrådets förhandlingar. Från polska gränsen skrifves den 20 dennes: Den gynnsamma sinnesstämning, som under en tid varit förherrskande i Rysslands och Preussens polska provinser mot österrikiska regeringen, har på sednaste tiden visat sig vara på väg att förändras. Man vill nemligen veta, att Beust på ett i ögonen fallande sätt närmar sig Ryssland, samt att den nye ståthållaren i Galizien följer en helt annan politik än Goluchowski, enär ban på det högsta gynvar ruthenerna, d. v. s. den ryskt sinnade befolkningen i östra Galizien. ITALIEN. Prins UIumbert och prinsessan Margherite inträffade d. 22 d:s i Neapel. Från ban-gården till palatset voro gatorna uppsyll da med folk och rikligt prydda med ssag gor. Damer kastade blommor i det furstliga parets vagn. Mottagandet beskrifves såsom högligen entusiastiskt. Garibaldi, enslingen på Caprera, har till ett republikanskt sällskap i Turin, hvars ändamål är att samla bidrag till understöd åt f. d. frivilliga, och som tillsändt den gamle diktatorn en patriotisk skrifvelse med anledning at årsdagen utaf Mentana-slaget (3 Nov. 1867), sändt följande bref: . Mina kära vänner! Jag tackar er för påminnelsen om Mentana, denna af förräderiet vanhelgade, ärorika offerplats. Mentana, der den italienska ungdomen kämpade utan kläder och utan vapen, är ett bevis på hvad denna ungdom skall kunna uträtta, då den en gång kan med lika vapen möta sina och Italiens fender. Måtte den dag snart randas, då striden åter lösbryter! Jag hoppas att då vara bland eder! Så länge jag lefver, tillhör jag er! Som man torde påminna sig, sprängdes förlidet år — under Garibaldis expedition — en kasern uti Rom i luften. Påfven har icke velat gå in på att benåda hufvudmännen — Monti och Tognetti — för denna komplott, hvartill han från många håll blifvit uppmanad, och deras dödsdom har blifvit fullbordad. Denna afrättning har satt den allmänna meningen uti Italien i stark rörelse; som man vet, har t. o. m. en interpellation i denna fråga varit väckt i parlamentet, och det samlas nu underskrifter till en adress, i hvilken protesteras mot påfvens handlingssätt. FRANKRIKE. Tidningarne sysselsätta sig med frågan: huru många processer behöfver en regering för att gå förlorad? Eu tidning påminner härvid om, att det för Ludvig Filips regering behöfdes 1,179 sådana processer, vid hvilka blifvit dömdt tillsammans till 3,141 års 8 mån:s fängelse och 7,110,500 fr. böter. Valet till ledamot i lagstiftande församlingen efter Havin (Manche-departementet) är utsatt till den 19 och 20 December. Sannolikt skall Lenoäl, advokat i Paris och af samma färg som Havin, blifva vald. Regeringen har redan begått en mängd oklokheter i afseende på de allmänna val, som skola ske nästa år. Så har den förbittrat hela departementet Haute-Saone Amt alslanaann anm Att dan mata naelran —