till ryttmästare, löjtnanten P. M. E. Follin, samt vid Skånska Dragon-regementet: till ryttmästare, löjtnanten B. A. J. C. Rosencrantz. — Transport. K. M:t har till underlöjtnant vid fortifikationen transporterat och förordnat underlöjtnanten vid Svea Ärtilleri-regemente C. D. Lalin. — H. M. Konungen anlände i Fredags afton med ordinarie snälltäget till hufvudstaden och mottogs vid bangården af DD. KK. HH. hertigarna af Östergötland och Dalarne, öfverståthållaren, polismästaren och polisintendenten m. fl. — Öfverbefälhafvare. K. M:t har förordnat sergeanten vid Bohusläns regemente Chr. Sahlberg att, efter aflidne fanjunkaren G. W. Hallström, tills vidare vara öfverbefälhafvare för Kongelfs frivilliga skarpskytteförening. K. M:t har dels beviljat underlöjtnanten vid Gotlands Nationalbevärings Artilleri-corps C. R. Eneroth entledigande från öfyerbefalhafvarebefattningen vid Hoby och Åryds frivilliga skarpskytteförening i Blekinge, hvilken förening sig upplöst; dels förordnat underlöjtnanten Eneroth att tills vidare vara öfverbefälhafvare för en inom Jemshögs socken bildad skarpskytteförening, med benämning: Nordvestra Blekinges frivilliga skarpskytteförening. — Vintern och ångbåtstarten. I Aftonbladet af sistlidne Fredag läses: Den härstädes sedan ett par dagar rådande kylan, som i Onsdags började med 4 grader och sedan oupphörligt stigit till 12 grader, som termometern i dag på morgonen visade, har isbelagt en del smärre vattendrag i Mälaren, så att ångbåtsfarten på Upsala måst helt och hållet upphöra, likaså på Köping, och på de öfriga Mälarestäderna torde den, om kylan ett eller två dygn till fortfar med samma gradtal som i dag, vara afslutad för året. Enligt i går afton ingångna underrättelser från Strengnäs, lärer hela sträckan från Kolsundet förbi Strengnäs till Hesselbyholm, 4 mil, vara belagd med fast is. Likaledes lärer fjärden Galten hitom Köping helt och hållet vara isbelagd. Göta kanal lärer äfven vara tillfrusen. — Hvad sjöfarten norrut beträffar, så lärer den också vara slut för året, och fråga lär verkligen vara, om icke de ångbåtar, som på resa härifrån till städerna i Nedre botten redan för öfver åtta dagar sedan afgingo härifrån, men ej hunnit längre än till Öregrund, derifrån flera försök förgäfves gjorts för att gå till sjös, få öfvervintra med sina laster derstädes. Storm, snötjocka och hög sjö ha under de sednaste åtta dygnen varit rådande oupphörligt norrut, och under tiden ha härifrån afgått ångfartygen ,,Hudiksvall, ,, Gustaf II Adolf, ,, Vesternorrland, ,Nya Söderhamn, ,,Sundsvall,;, Humboldt, ,,.Sylvia och , Fraser, hvilka alla samlats i Öregrund, och dit äfven ankommit ångfartyget ,Haparanda, från Åhus till Sundsvall med bränvin, samt lastångaren ,, Arthur, från Petersburg till Sundsvall med råg och rågmjöl. Ångfartyget , Volontaire, som, på resa från Åhus till Gefle med bränvinslast, i förrgår ankrade vid Skäggenäs, lärer väl också i närvarande stund hunnit till Öregrund. De flesta af de på resa norrut varande Ängbåtarne ha sådana däckslaster, att de måste afbida lugnt väder för att kunna gå till sjös, och). torde detta vara förnämsta orsaken hvarföre del qvarligga i Öregrund. : Emellertid har vintern denna gång öfverraskat norrländningarne, hvilka, såsom vanligt, icke gjort sina egentliga vinterreqvisitioner eller uppköp härstädes förr än i början af innevarande månad och ha fördenskull ännu en myckenhet varor härstädes dels magasinerade och dels liggande på Skeppsbron, hvilka ätminstone em sjöledes lära nå sina bestämmelseorter denna St. — Vådjande till svensk rätt i Ryssland. I A. B. läses: I den polemik, som angående Östersjöprovinserna pågår emellan den ryska och nordtyska tidningspressen, ha hr von Bock, ledaren på den tyska sidan, och hans ,, korrespondenter i Lifland tidt och ofta åberopat de privilegier och rättigheter, som nämnde provinser haft och hafva från fordna svenska tider. Men äfven motparten vädjar nu till samma rätt. Framför oss ligger ett nummer af, Golos, hvari det stora panslavistiska bladet, alldeles icke utan skäl yttrar sig sålunda: ,De baltiska korrespondenterna, som i sina sträfvanden emot den kejserliga regeringens föreningsverk stödja sig på gamla pergament och kapitulationer, hvilka i detta ögonblick hvarken ega någon kraft eller betydelse, borde för att vara logiska i sina handlingar jemväl icke lemna ur sigte det beslut, hvarigenom den svenska regeringen, på den tid hon rådde om detta land, tillförsäkrade baltiska bönderna enl oföränderlig, ärftlig nyttjanderätt till jorden, från urminnestider bärande benämningen bonderätt, och hvilken med bindande bestämmelser fastställde arten och måttet af böndernas utskylder såväl med hänsyn till vidden af som ock till alstringsförmågan hos den åt dem tillskiftade jorden. Men den personliga rätten (om hvilken de tala så mycket) har för de baltiska korrespondenterna en fullkomligt egendomlig betydelse, som den ryska allmänheten icke känner. Och en sådan uttydning afs friheten och den personliga rätten går tillbaka till de äldsta tider af den tyska koloniens tillvaro i det baltiska landet. Sålunda ansåg t. ex., år 1739, landtrådet Rosen det icke såsom vanhederligt att, på tillfrågan af vårt justitie-kollegium angående possessionaternas förhållande till sina bönder, bedraga, i ordets bokstafliga mening bedraga, regeringen genom sitt svar: att jordegarne, som disponerade öfver sina bönders personer och hela egendom, med full och obegränsad eganderätt, kunde efter eget godtfinnande pålägga dem hvilka slag af pålagor som helst; att de rådande förordningarne om dagsverken och andra utskylder, som framgätt ur sjelfva jordegarnes välmenande och fria vilja, icke egde för desamma någon bindande kraft samt icke fråntogo dem rätten att öfverskrida det fastställda måttet af utskylder; samt till slut att den svenska regeringens förordnanden om utskylderna hade till uteslutande ändamål att skydda statskassans intresse, det är, de voro en slags markegångstaxa, och desamma tillförsåkrade på intet sätt bönderna någon rätt eller inskränkte jordegarnes oinskränkta makt. (,Hermes oder Krit. Jahrb. d. Literat 3. 1 0 8 A4 da BAIUCLA larv