medan under SiStI. ar genom de köpenhamnska utvandringsagenterna expedierades endast omkring 2,700 personer. — Göteborg d. 23 November. Staden och Länet. Spetsbergsexpeditionen. Frånvaron från staden af några utaf de mest framstående män, utan hvilkas närvaro man ej trott sig böra anordna en fest, som i viss mån borde anses ske å Göteborgs samhälles vägnar, hade till Lördagens afton fördröjt det mera offentliga mottagande man velat egna de återkomna deltagarne i 1868 års Nordpolsexpedition. Beslutad och anordnad i sista stunden, kunde denna fest ej blifva annat än af enkel beskaffenhet, men detta hindrade icke, att den erhöll en karakter af trefnad och gemytlighet, som större tillställningar icke alltid lyckas tillegna sig. Man samlades i Lilla Börssalen, å hvars ena läktare åtskilliga damer, deribland grefve Ehrensvärds familj, infunnit sig. Efter intagen sexa höjde landshöfdingen grefve Ehrensvärd glaset till en skål för H. M:t konungen, hvars regering befrämjat denna för Sverge hedrande expedition. Den elegant utförda skålen åtföljdes af lefverop och folksångens afsjungande, hvarefter doktor Ch. Dickson utbragte skålen för de lyckligt återkomna vetenskapsmännen, hvilka utfört sitt värt, hvars resultater ej kunde eller borde mätas på penningens måttstock, på ett i allo hedrande sätt. Den hjertliga skålen besvarades af prof. Nordenskiöld i ett längre föredrag, hvilket åhördes med största uppmärksamhet, oaktadt det räckte omkring en timma. Tal-n kastade en hastig blick på de arktiska expeditioner, som vid olika tider utgått från företrädesvis England och Amerika, och redogjorde derefter för de svenska expeditionerna på samma fält, hvilka inleddes för ett tiotal år sedan genom nuvarande je. o. professorn vid Lunds universitet O. Torell. Det samlade resultatet af de svenska expeditionerna vore, att Spetsbergens naturförhällanden nu blifvit så noga undersökta och utforskade, att endast mycket få trakter på vårt jordklot äro så kända. JEn af anledningarne dertill låge utan tvifvel sderi, att våra expeditioner varit utrustade I med ungdomliga krafter, hvilka med enthusiasm hängifvit sig åt sina forskningar. I I geografiskt hänseende hade man upplnått det resultatet, att man icke nu länsre kunde vidhälla tron på ett öppet polarhaf, sedan man nu begagnat den sista särstid, som i detta hänseende ännu stod att försöka, nemligen månaderna September och Oktober. Om det också kunde anses vara ett för denna sista expedition shedrande resultat, att intet fartyg bevisligen framträngt så högt mot norden som Sofia, så låge ett vida vigtigare resultat deri, att man nu kunde med säkerhet säga, I det framträngandet mot polen icke kunde utföras förmedelst fartyg, utan måste ske på den fasta isen. Talm betviflade dock ej, att ju en gång detta mångåriga önski ningsmål skulle blifva uppnådt; dertill drifver ej blott begäret att utforska hvarje i punkt af det stoftgrand i universum, som vi bebo, utan ock nationernas ärelystnad att få plantera sin flagga på den norra polen. — Tal:n antydde slutligen Sverges uppgift, att fortfarande deltaga i den vetenskapliga forskningens arbeten, erinrande om den ärofulla rol vi i detta hänseende fyllde under det förra seklet, då vid franska akademiens stiftande flertalet af de invalde främmande ledamöterna togos från Sverge. Det vore vårt land värdigt att allt framgent söka vinna allt flera segrar på vetenskapens, odlingens och humanitetens fält. D:r Dickson utbragte härefter skålen, i varma ordalag, med välförtjent beröm, för . Sofias befälhafvare, frih. v. Otter, för dess läkare d:r Nyström, för löjtnant Palander jemte fartygets underbefäl och , gastark, hvilken skål besvarades af frih. v. Otter, som uttalade glädje ötver att den svenska marinen fått deltaga i denna expedition, för hvars åvägabringande man hade att tacka frikostiga män inom Göteborgs samhälle. Härmed var den mera officiella delen af festen afslutad. Skämtets krydda borde ej heller saknas, och så föredrog d:r P. Ödman en improviserad, humoristisk sång till ,,Sofias ära, hvars qvicka pointer väckte mycken munterhet, hvarjemte hr F. Lichtenberg uppläste ett versifieradt qväde i samma ämne. D:r C. Nyström föreslog skålen för damerna på ett sätt, som väckte mycken anklang, och hvilken skål åtföljdes af sången Upp Amaryllis, utförd på ett mästerligt sätt af d:r P. Ödman, som tillika fägnade sällskapet med sången Soldatgossen , hvilken endast han förmår så utföra. Grefve Ehrensvärd öfverlemnade, i hjertliga ordalag, en insamlad gäfva till ,,Sofias underbefäl och besättning a8650 rdr, hvarför tacksägelsen framfördes af frih. v. Otter. Till sist utbragte grosshandl. C. F. Wern skålen för landshöfdingen grefve Ehrensvärd, hvars kraftiga initiativ man hade att tacka för den framgång expediionens utrustning rönt, hvartill grefve Ehrensvärd svarade med ett rättvist erkännande af den beredvillighet, hvarmed nans framställning i ämnet blifvit tillmöesgången inom Göteborgs samhälle. Klockan var nu efter ett på natten och