Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 november 1868, sida 2

— ———— ———4 En ny teori för ljudet. En fransysk författare uppställer en alldeles ny beräkning för ljudets teori. Följande ljud framtränga till örat med nedan angifna hastighet pr sekund. Beröm framgår med en hastighet af 1,500 meter i sekunden; smicker med ännu större hastighet, eller 1,800 meter; goda råd endast med 15 meter, dåliga dito med 1,250 meter i sekunden. Välförtjenta förebråelser 20 meter; sqvaller, som är lättare än luften, 2,000 i sekunden; lögner gå med samma hastighet 2,000. Sanning och vädjande till en persons medlidande gå deremot endast 2 meter i sekunden. Namnet Jönköping. En korrespondent till Aftonbladet berättar härom följande: Det kan vara intressant nog att uppspåra anledningarne till märkligare orters namn, och man har också framställt flera olika förslagsmeningar angående uppkomsten af Jönköpings namn. Några mena att det härleder sig från den jonagård eller hjonagård, der konungens bjon eller betjening, som ej kunde rymmas på slottet, fick sin bostad, andra att staden erhållit sitt namn från Junabäck, hvarvid den fordom varit belägen. En annan tradition åter, som äfven gifver en förklaring öfver Tweta härads namn. förmäler följande: Jonas var en rik borgare i köpinge terns södra ända. Till honom kom kungen sina män. De gästade och drucko i 14 G månde väl ditt öl vara slut, sade kunge i lade Jonas fram i salen en tunna så stor vedan den också var tömd och botten utsl kusgen bortred genom densamma. Då ötvertänkte kungen huru gästabudet måtte bli lika hederligt betaldt, och frågade Jonas hvad han finge gifva honom i återskänk. Den tiden gick skog intill köpingen på alla sidor, utom sjösidan. ,, Gif mig, sade Jonas, ,,så mycket af denna skog, som jag tvetar in på en däg.. Kungen, som fruktat att guld eller silfver skulle begäras, gaf med nöje sitt bitall till denna bön. Men tidigt en sommarmorgon, tog Jonas sin yxa, då han lemnat kungen vid Kungsbron i Hålaved, gick åt söder i skogen och högg en tvet eller spån ur det ena trädet efter det andra, svängande djupt in i landet och kom om aftonen dit der Dummsån faller i Vettern. Det härad han så intvetat kallades Tveta, och köpingen fick efter denne häradskungen namnet Jonaköping. I sigillet ser man två tvetar eller spånor med öfverskrift Tweta Heradh.