Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 november 1868, sida 3

den fortfor att sjunka. Andra morgonen kl. 6 var den två fot under den normala höjden, och kl. 2 på eftermiddagen stod den lägst, nemligen 3 fot 2 tum under samma höjd. Vattnet började nu att hastigt stiga, och under natten nådde det sin vanliga höjd på en fot när. Nästan alla de ångare, hvilka gå mellan Kronstadt: och S:t Petersburg, kommo på grund — en tilldragelse, väl ensam i sitt slag. Man vet ingenting om orsaken till detta fenomen, men man förmodar, att en stark nordost dref vattnet mot svenska, danska och preussiska kusterna. Alexander Newsky, det vid Harboöre å jutska vestkusten förolyckade ryska örlogsfartyget, är nu fullkomligt förstördt. Redan under en veckas tid hade skrofvet genom den stormiga väderleken i förening med högvattnet blifvit så medtaget, att man, så att säga, dagligen väntade att det skulle remna itu. På långa sträckor norroch söderut var stranden bokstafligen öfversållad med ribbor och brädbitar; plankor, bjelkar, laddstakar till kanoner och många andra föremål lågo spridda öfver stranden eller fördes omkring i bränningarnes hvirflar. Måndagen den 2 dennes inträffade den så länge förutsedda krisen; fartyget skiljdes åt i flera delar, och då hafvet steg allt mer och mer, blef förödelsen under denna och påföljande dag så godt som fulländad. På Tisdags afton återstod endast en mindre del af fartygets förstäf, fasthållen af ankare och tåg; allt det öfriga ligger nu antingen på hafsbotten eller har i större och mindre stycken kastats upp på skären på en sträcka af öfver 1, mil. Klosterskandal. En korrespondent från Rom berättar följande historia: I ett visst nunnekloster, hvars namn jag icke vill nämna, har en storartad skandal blifvit upptäckt. Nästan alla nunnorna, hvilka äro mycket unga, befunnos nemligen vara i ett för nunnor högst opassande tillstånd. Som klostrets reglor äro mycket stränga, hölls saken mycket hemlig. Slutligen upptäcktes vid anställd undersökning, att klostret genom en underjordisk gång stod i förbindelse med ett annat kloster, tillhörande belgiska munkar. Gången utmynnade i en gammal romersk graf, sista qvarlefvan af ett hedniskt tempel, i hvilken munkarne brukade fullgöra sina mystiska botöfningar. Monsignor Villanuova-Castellacci, vice-guvernör i Rom, har af den Helige Fadren fått mottaga skarpa tillrättavisningar och blifvit afskedad derför att han icke förr upptäckt den hemliga gången och derför att han tagit nunnorna i försvar, synnerligen abbedissan, ehuru hon var i samma tillstånd som alltför många af hennes fagra hjord. Gåfvor. Kejsar Napoleon och konung Wilhelm i Preussen hatva hvardera gifvit 20,000 francs till do som genom öfversvämningen i Schweitz lidit skada. Franska myntsystemet har nu äfven antafits i Grekland, dock under andra benämningar ör myntet. Man kallar nemligen franc för drakma och skiljemyntet centime för lepta. Dyrt telegram. Den rundskrifvelse, som den nya spanska regeringen aflåtit till de utländska makterna, har af nordamerikanskelgesandten i Madrid blifvit pr telegraf ordagrannt afsänd till Newyork. Detta telegram kostade 40,000 francs. En afton i Compiegne. Såsom bekant uppehäller sig franska kejsarhofvet hvarje höst några veckor i Compiegne. Under vistandet derstädes inbjudas i åtskilliga serier medlemmar af diplomatiska kåren, hofvet och den fina verlden i Paris, jemte en och annan mera framstående konstnär eller skriftställare, att i all förtrolighet och utan etikettens tvång tillbringa några dagar på Compiegnes kejserliga lustslott. För närvarande befinner sig derstädes en lika lysande som glad samling gäster, och bland dem är det en, hvilken, som man säger, sqvallrat ur skolan och i bref till en fransk tidning låtit allmänheten få kasta en blick in i det kejserliga privatlifvet på Compiegne. Klockan var nära 10 på aftonen — skrifver den ofvannämnde sqvallraren —; middagen hade slutat omkring kl. half 10; kejsaren underhöll ett lifligt samtal med Gustave Dors, huru de kejserliga gästerna skulle taga sig ut på en tafla af denne berömde konstnär; kejsarinnan, som observerat sina ngre gästers synbara förlägenhet, hade sjelf för herrarne de FAngle de Cary och de Ferriol (elever från Saint-Cyr), Henri Riviere och MerlamPontis (vid flottan), Pifteaux och de Preaux (löjtnanter), angifvit stället, der man kunde röka sin cigarr; kejserlige prinsen, iklädd brun jacka och knäbyxor samt röda strumper och hållande i handen en mössa med röd rand, lekte med sin kusin, fröken Marie af Alba, då man plötsligen får se en snibb af Waldteufels hvita halsduk. — Bra, låt honom genast komma in, säger kejsarinnan. I detta ögonblick var salen väl mycketi saknad af svarta frackar, ända till den grad att värdinnan i huset började bli otålig och, bekymrad för sina qvinliga gäster, tvärt vände sig till grefve Lezay-Marmesia och M. Raimbeaux. — Hur lång tid behöfver man för att röka en cigarr? — Ers Majestät, man behöfver .. det beror på omständigheterna, säger M. Raimbeaux. — Låt se, återtager kejsarinnan, tjugo minuter, är det tillräckligt? Och hon skickar till herrarne och ber dem kasta bort sina cigarrer. Det var hög tid. Waldteufel spelade med sitt vanliga mästerskap och brio upp kejsarens favoritvals och derefter Bella, polkamazurka. Kölden hade ditintills varit stor; nu var isen bruten. Gustave Dore hvirflade i valsen med fröken de Lagrene; honom följde baron de Vatry med hertiginnan af Montmorency, och alla dansörerna kommo i rörelse. K-jsarinnan bar en hvit klädning med rosafäride ränder, två diamantblemmor skälfde i hennes lockar, nägra inveler gnistrade på hennes bröst, och en flod af spetsar bildade släpet på hennes klädning. ejsaren bar blå frack med hvitt sidenfoder och h l Klockan 17, till 12 nartjenare bärande ett ofantligt i äck med the-attiralij, tårtor 1 i ram met var utomordentlig oppn sjelf fönster och ventiler. Hon intager a genom sin enkelhet. Hvarken hon aller kejs dansade. Icke heller den vackra ma Canrobert. Klockan half 11 drog kejserlige prinsen sig tillbaka, efter att artigt hafva sagt godnatt åt alla. Kejsarinnan lemnade salongerna omkring midnatt, lemnande kejsaren i en fönstersmyg, der han fördjupat sig i ett förtroligt samtal med baron de Vatry. i D