——————— att större och mindre föremål öfverallt nedföllo plaskande och försvunno i de dunkla vågorna. Hufvuddelen af ,,Sultana och de festa af hennes bemanning hvilade vid denna tid redan på Mississippis gyttjiga botten Sedan torpedon hade sprängt fartygets botten och öppnat ett stort hål för de inströmmande vattnet, hade ångarens tunga last hastigt dragit honom nedåt. Af ,,Sultana återstod ingenting anna än några träspillror, som långsamt följde strömmens rörelse, och af den jublande bemanningen blott Jonny, hvilken genon det bristande fartygets tryckning had blifvit långt undanvräkt af svallvågorn: och med hela kraften i sina senfulla ar mar nu samm emot stranden. Jernstycken och trädsplint regnade om kring honom i vattnet, men han träffade: ej deraf. Han blef förskonad för att kunne lemna en underrättelse om den nästar spårlöst försvunna ,,Sultana och varn: för de afskyvärda medel, som begagnade: af secessionisterna, hvilka hade lyckat att i ett obevakadt ögonblick dölja blanc ,,Sultanas vedförråd en af dessa förfär liga helvetesmaskiner, som tillintetgjord icke blott fartyget, utan äfven trehundr: menskliga varelser. Jag får aldrig mera se min goda mis sus och den söte, lille massa, hade der trogna Rosa sagt kort före den förtärlig: katastrofen. Hvem vet om jag i morgon ännu lef ver, sjöngo soldaterna. Nississippis böljor rullade nu tysta öfve dem alla, och öfver den gemensamm: grafven flägtade den uppfriskande mor gonvinden.