Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 november 1868, sida 3

Article Image
ligheter och framhöll i sjelfva hufvudsaken nödvändigheten af kontroller för införande af god ordning i skogshushållningen i allmänhet och till förekommande af det nu i alltför betänklig grad utsträckta olofliga skogshygget; hvarföre också han ville, att skatteman skulle ha skyldighet att låta stämpla all skog, som afverkas utöfver husbehof. Ingeniör Orstadius omtalade, att han under sin tjenstgöring detta års sommar ingalunda funnit skogstrakternas inbyggare obenägna att underkasta sig kontrollstämplingen för sina afverkningar, derest blott stämplingen skedde utan någon kostnad för dem. Kyrkoherden Holm sade sig icke ega någon egentlig sakkännedom i ämnet, men så mycket kunde enhvar inse, att det närvarande tillståndet, hvad våra skogar beträffar, vore sorgligt och förlustbringande, och detta förhållande gaf talaren en osökt anledning att förorda allvarsamma åtgärder i den riktning, som nu vore i fråga. Sedan diskussionen härpå förklarats slutad, blef fråga om de många olika propositionerna. Hr Hxggströms förslag, att inga band borde läggas på den fria eganderätten i skogshyggesväg, föll för en betydligt öfvervägande majoritet. När hr Ljungbergs förslag till sällskapets beslut härefter framställdes till besvarande, blef detta antaget genom votering med 16 röster mot 12, hvilka senare instämde i hr Hedströms proposition. — Nora. Åtskilliga grufvestämmor ha under förflutna veckan hållits i Nora eller angränsande bygd. Rörande dessa bolags grufvedrift, tillskott och utdelning för året, har , Nerikes Allehanda erhållit följande underrättelser: Dalkarlsbergs grufvefält (1,000 aktier): malmuppfordringen utgjorde 270,000 centner — taxering per aktie 93 rdr, — utdelning pr aktie 270 centner, värda 136 rdr. — Sedan Troilii schakt, hvarpå arbetats 9 år, och hvilket nu är drifvet till 102 famnars djup, under nästkommande år blir färdigbrutet, väntar man att malmuppfordringen skall kunna betydligt ökas. Stribergs grufvefält (1,000 aktier): malmuppfora dring 700,000 centner, — taxering per aktie 123 rdr, — utdelning per aktie 700 centner, värdalr 240 rdr. — Malmen såldes med 20 proc. rabatt sj under det åsatta värdet. P Pershytte grufvefält (1,000 aktier): malmupp-Jo fordring 300,000 centner, — taxering per aktie sn 68 rdr, utdelning per aktie 300 centner, värda å 105 rdr. — Malmen såldes med 10 proc. under det bestämda värdet. 5 Vikers grufvefält (1,000 aktier): malmuppfordring 100,000 centner, — taxering per del 20 rdr; — — 2 —U — ja FR M C—92 U —— —0 OA OT Ha — be ka OO — — vy — den erhållna malmen utgör per lott 100 cent-ss ner, värda 28 rdr pr del. ö Mogrufvefältet (10 delar): malmuppfordring . 70,006 centner, — taxering 1, 100 rdr pr del, — lt utdelning 7,000 centner pr del, värda 2,450 rdr. d Auktion på grufvedelar. I Nora bortauktio-n nerades i Tisdags aktier: b i Dalkarlsbergs aktiebolag för 435 till 437 rdrsa stycket, h i Stribergs 500 rdr h i Pershytte 175 rdr 8 i Vikers r 70 till 75 rdr. h — För !g:del i Mogrufvan bjöds 2,150 rdr, hvil-g ket ej antogs. — Kalmar. Hungersnöd. Utdrag ur ett bref s från Handbörds härad i Kalmar län den 31 Ok-d tober 1868. — — — Ett så sorgligt förbållande, som pu eger ium här å orten, minnes jag icke. Största delen af hemmansegarne hafva redan nöd-B gats köpa säd till brödfödan. Värst är, att här inga penningar finnas. Kreaturen betalas ej tilll: halfva värdet. Kräfva fordringar hafva vi öfver-I gifvit, och anställa lagsökningar gaguar oftast till lg ingenting annat, än att sjelf ådraga sig kostnader. se Gud vet, hvad det blir utaf oss; ty här ser högst ri bedröfligt ut, då både bröd och penningar saknas. Den inbergade grödan har i allmänhet icke lem-E nat stort mer än utsädet. Potäterna, som bruka lc vara fattig mans spis, hafva helt och hållet slagit ;h fel. Jag utsatte 6 tunnor och erhöll 14 skäppor h igen. Vi hafva begärt 40,000 rdr såsom undsätt-um ning af staten, men ännu ej fått svar. Tjufnader te begås här helt oförsynt nästan dagligen, och i Högsby socken finnes ett , sällskap, hvars upp-;jd gift är att mörda och röfva, blott det kan åtkom-d ma penningar m. m. Flera stora skogseldar hafva r. härjat i vår ort under nästlidne sommar. I Kråksle måla börjar folket redan dö af tyfus — och annat !ft är ej att vänta, än svält, sjuklighet och döden — d i brist på lifsmedel. — — — h — Mariestad. Vintertingen inom länet äro utsatte att hållas: med Laske härad i Onsjö den 14 Jan., med Åse och Viste härader i Grästorp d. 10 Febr., med Barne härad i Naum d. 11 Mars, med Kinne härad på Enebacken den 19 Jan., med Kinnefjerdings härad i Kållängen d. 9 Febr., med Kållands härad i Örslösa d. 9 Mars, med Walle härad i Skärf d. 31 Mars, med Skånings härad i Skara d. 19 Januari, med Vilske härad i Falköping d. 23 Febr., med Slättängs tingslag af Vartofta härad i Slättäng d. 13 Jan., med Frökinds härad och Ollebergsfjerdings tingslag af Vartofta härad i Leaby den 23 Febr., med Dimbo tingslag af Vartofta härad i Dimbo d. 30 Mars, med Gudhems härad i Falköping d. 20 Jan., med Kåkinds härad i Versås d. 23 Febr., med Hofva tingslag i Hofva d. 14 Jan., med Hasslerörs tingslag i Hasslerör d. 10 Mars, med Valla tingslag i Valla d. 18 Jan. och med Binnebergs tingslag i Binneberg d. 15 Mars. — Lule. Tyfus i Neder-Kaliz. Ur ett bref från Neder-Kalix af den 1 November till Norrbottens-Kuriren meddela vi följande: Alltsedan sistl. vinter har socknen hemsökts af en elakartad tyfusfeber. Få äro de hus, der icke någon legat i denna sjukdom, men mångenstädes har hela familjen antingen samtidigt eller den ene kort efter den andre insjuknat, ,i våran by läggs di ner nu så fort di hinner, har varit det vanliga svaret, då man frågat efter tillståndet i en by, dit febern flyttat sig. Dödligheten har också varit större, än under något år efter fältpesten 1809. Såsom man kan tänka sig, ha de fattigas kojor fått tillsläppa de flesta offren. Kommunens fattigvård blir derföre genom en mängd töräldralösa barn ytterligare betungad. Och sjukligheten synes knappt vilja vara i aftagande. Man må heller icke anse sig säker efter att en gång hafva genomgått febern! De finnas, som två, tre, ja ända till fem särskilda gånger, med några veckors mellanskot, blifvit nedlagda. Äfven vår läkare har med knapp nöd undgått döden. Det skulle under hans långvariga sjukdom och konvalescens varit mer än illa bestäldt med vår helsovård, om icke en underzbeväringsmötet å Näsbyhed tjenstgörande medicine kandidat erhållit sundhetskollegii förordnande att sköta provincialläkarens i Kalix åligganden. Denne tillförordnade lemnade oss emellertid, sedan han ansett sig kunna gifva intyg derom, att ordinarien vore i stånd att åter inträda i tjensteutöfning. Men den, som känner tyfusfeberns ytterst försvagande verkningar och huru densamma gemenligen för en läångre tid har på nervsystemet och de ädlare delarne svåra följder med sig, inser lätt, att vår så snart åt sig sjelf lemnade läkare skulle sakna tillräckliga krafter att sköta en vidsträckt och mödosam praktik. När också detta beklagliga förhållande visade sig, ingick sundhetsnämnden i början af förra månaden till länsstyrelsen med begäran, det närboende provincialläkare måtte förordnas hitresa, för att inhemta och kunna meddela yttrande, om embetsbrodren härstödes har erforderlig förmåga att upprätthålla sjukvården. Sundhetsnämnden sökte förmodligen sålunda ett stöd för en tillämnad anhållan hos vederböraade myndighet om en biträdande läkares hitbeordring. Denna begäran kunde dock icke till någon K. M:ts befallningshafvandes åtgärd föranleda, men blefl. delgif vår läkare, med anmaning att i anledAA ANAL 2 1 1 — —— —Ur e AAO— — — T — — a —

17 november 1868, sida 3

Thumbnail