Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 november 1868, sida 3

flyttade Abraham Cabeljou (f i Stockholm 1643 och fader till Marg. Cabeljou, grefve af Vasaborgs moder). Genom kongl. plakat af den 4 April 1610 blef Göteborgs mynt förklaradt vara lika gängse, som Kongl. Maj:ts mynt. — Efter Göteborgs intagande och förstöring 1612 fick den nyuppbyggda staden 1621 förnyade privilegier, samt erhöll särskilda myntordningar af den 30 Jan. 1623, den 17 Jan. 1625 (för 2och 1-ören) och den 4 Febr. 1626 för 20-, 8-, 6-, 4och 1-markstycken samt 2och 1-örestycken, allt till samma skrot och korn, som enligt 1609 års myntordning blifvit bestämdt. Någraandra mynt än 1-ören för 1625 och 1626 äro icke kända att hafva för staden blifvit slagna. Derefter utgafs en myntordning den 27 April 1635 för tolflödige 1-marks samt sexlödige 1-örestycken, af hvilka endast de sistnämnde äro kände att hafva blifvit för staden slagna. — Vidare finnes i kammarkollegiets arkiv ett af förmyndareregeringen den 15 Oktober 1666 utfärdadt kongl. bref, hvari det heter: , För att möjliggöra myntningens tillräcklighet för riket hafva Wi beslutat att på åtskilliga orter låta myntverk inrätta och först i Göteborg, der Hans Willemsson nämnes till myntmästare, hvarföre honom denna fullmakt och instruktion meddelas: 1:0) Skall han inrätta i Göteborg ett mynthus. 2:0) Ställa sig 1664 års myntordning till efterrättelse. 3:o) Anskaffa en inspektor, en proberare och en penningeräknare. 4:0) Begagna lika stämplar som vid myntet i Stockholm. 5:o) Öfversända hvart 1, år myntprofven till kammarkollegiet. 6:0) Förmynta 300,000 rdr af utrikes ifrån anskaffadt silfver. 7:0) Deraf mynta tvåtredjedelar i dubbla, enkla och halfva daler, samt en tredjedel i enkla och dubbla ören. Till myntinspektor nämndes 1666 Peter Tidell. Redan 1666 likasom 1667 myntades S-markstycken (, dubbla daler) till nära lika stämplar med de i Stockholm 1664 och 1665 slagne 8 mark, men 1667, 1668 och 1670 myntades äfven 8-markstycken af nya präglar. Likaså myntades I i Göteborg 1669 2-marks 4öres och 1-örestycken, men till några andra värden är icke kändt att till och med 1670, då myntningen upphörde, några mynt i Göteborg blifvit slagna. Alla dessa mynt hafva icke, såsom de stockholmska, något myntmästarmärke. — Slutligen erhöll Göteborg genom kongl. konfirmation på stadsprivilegierna, dat. Torpum den 23 Maj 1716, i 7:de punkten deraf, rättighet ,att inrätta eget myntverk och att slå eget hufvudoch skiljemynt, så välaf guld som silfver och koppar, hvilket bör vara lika till skrot och korn med Kongl. Maj:ts mynt; men som i stämpeln bör vara någon åtskillnad, så tillåte Wi att uppå hufvudmyntet på ena sidan sättes Wår bröstbild och titul deröfver och på den andra sidan stadsens vapen, men uppå skiljemyntet sättes på den ena sidan allenast vårt namn och på den andra sidan stadsens namn. Den vinst, som med sjelfva myntningen eller i slagskatt flyta kan, vele Wi hafva tillagt staden, men vinsten af den skedde förhöjningen på myntet förbehålla Wi oss sjelfve att disponera öfver. Någon myntning blef emellertid icke satt i verket före Karl XII:s död, hvarefter privilegiet upphäfdes. — Redan med sista fjerdedelen af 17:de århundradet hade för öfrigt all guldoch silfvermyntning såsom ett Kongl. Regale, försiggått allenast i Stockholm, så att de förr åt städer och myndigheter meddelade myntfriheter hade alla redan upphört, hvadan ock sistnämnda åt Göteborg förunnade myntningsrättighet synes endast hafva varit ett försök, att, genom den rika handelsstadens försorg, ädla metaller utifrån skulle anskaffas, för att öka den dåvarande alltför knappa tillgången på guldoch silfvermynt inom landet.