————— Två gagneliga uppfinningar, Dagligt Allehanda af sistl. Lördag berättar: Vi hafva i dag nöjet att omtala två sinnrika uppfinningar, begge af en ung talentfull mekaniker, löjtnant Philemon Rossander, densamme, som förra året upptog det mellan Manilla och Hästholmen på 132 fots djup bland vrak och i djup dy sjunkna ångfartyget Lidingö, ett företag, som med rätta ådrog sig stor uppmärksamhet, såsom i sitt sloz alldeles ensamt, och som förut af flera skickliga ingeniörer förklarats vara alldeles outförbart. Hr Rossander har konstruerat två instrumenter, hvilka hvart för sig kunna sägas uppfylla ,ett länge kändt behof och böra blifva af ovärderligt gagn. Det ena af dessa, å hvilket patent redan för två år sedan uttogs, har han kallat gteg-och slagtäljare. Rekognoscörer till häst och fots, liksom enhvar omman, hvilken genom stegning skolat uppmäta en vägsträcka, hafva ända in i vår, maskinernas och uppfinningarnes, tid varit anv isade på ytterst tarfliga och otillfredsställande hjelpmedel för detta ändamål. Man har nödgats noga räkna hvarje steg och för hvarje 100-tal stoppa på sig eller bortkasta en liten sten eller trästicka eller flytta; dem ur ena fickan till den andra o. s. v. Det; faller af sig sjelft, att den rekognoscerande, i fall han har sig uppdraget att uppmäta afstånd, genom detta oupphörliga räknande steg för steg blir alldeles vrståndsatt att egna tillbörlig uppmärksamhet åt traktens eller terrainens beskaffenhet och åt andra strategiska beräkningar. IIr R:s lilla stegoch slagtå jare befrier rekognoscören från detta räknande. Instrumentet har fullkomligt utseendet och formen af ett fickur, och den tillrygvalagda väglängden angifves å en vanlIig siffertana. ö Såsom slagtäljare för att beräkna qvarnars och andra gående verks arbete, torde dock instrumentet blifva af ännu större gagn. Fästes instrumentet genom en erkel eillställning vid en i förbindelse med qvarnen eller maskinen stående balans, så räknar instrumentet hvarje axelns rotation, hvarje maskinens pistonslag. En dve-negare kan genom detta iustrument, på behörig plats användt och inlåst, kontrollera sin mjölnare o. s. v. Det andra instrumentet, hvilket helt nyss blifvit patenteradt, kallas af uppfinnaren bailometer eller djupmåtare, en apparat, som angifver v.tinets djup, utan att lodlinans längd behöfver uppmätas. Vigten af lodets flitiga begagnevde af sjöfarande har så ofta blifvit framhållen, och sednasti denna tidning helt nyligen, att det ej är nödigt ett nu orda något derom. Det är dock detta, som o ta underiates, och som haft mångfaldiga sjöolyckor till följd. Men man bör ej döma en skeppsberälhafvare för strängt för denna underlåtenhet, ty hvar och en sådan känner allttör väl osäkerheten och otillförlitligheten af de resultat, han i de flesta fall genom lodning erhåller, Dels fartygets fart, dels strömsättning, dels hög sjö, dels vattnets motstånd mot linan utgöra nemligen stora hinder för ett säkert iakttagande af djupet. Till följd af nämnda hinder ligger nemligen den utkastade lodlinan oftast i bugter och ej i rak linie, och lodet befinner sig oftast, då linan afläsespå en punkt långt akterut ifrån den, der lodet lemnat relingen. Så t. ex. då fartyget gör 10 knops fart, och ett vanligt lod nedsänkes, kan man med säkerhet beräkna, att lodet aldrig når botten. På ett djup af 50 famnar hinner en utförd lina af 6 gånger djupets längd, eller 300 famnar, under denna fart aldrig ned, utan lodet släpar efter fartyget. Någon fullständig noggrannhet kan således icke uppnås genom uppmätning af lodlinans längd, utom i det fall att vi tänka oss ett fartyg liggande alldeles stilla på en plats, der ingen strömsättning finnes. I så fall är det klart, att den utkastade lodlinan bildar en lodrätt linie, och att, då lodet tagit botten, afståndet mellan lodet och fartygets vattenLuse utgör vattnets djup. Men nu är förhållandet, att 1odet mera sällan begagnas eller behöfver begagnas under sådana omständigheter, utan just då Strömsättning emer andra förutnämnda omständigheter omöjliggöra noggrannhet. Men denna noggrannhet är det enda vigtiga. Följden häraf är, att mången sjöman, såsom redan är antydt, väl vetande att han ej genom lodlinans längd säkert kan kontrollera vattnets djup, fi bryr sig om att Joda, då det bäst behöfves. Kan han lägga sig stilla eller ,,brassa back, så får han väl ett bättre resultat, men detta tager tid, och svårigheter, till och med faror äro med ett sådant försök ofta förenade. Väl har man på sednare åren börjat begagna mycket tunga lod, som genom särskilda hifningsapparater utoch inhalas, och dessa lemna större sakerhet, men man kan aldrig hoppas, att mer än ganska få fartyg skola bestå sig dylika pjeser, till följd af deras dyrhet och tyngd. Den nu af hr Rossander uppfunna bathometern gör dem ötverjlodiga och lemnar fullt tilltörlitliga uppgifter om djupet samt förenar med denna egenskap, som är den förnämsta, den att kunna mycket lätt handteras. Den är icke tyngre än ett vanligt lod, men hinner, när den med uppskjuten lina på hand utkastas framför fartygets bog, oberoende af fartygets tart, till bottnen, utan att släpa i vattnet, Vattnets tryck är, som man vet, direkt proportio