Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1868, sida 3

norska DoOCKer. Efter sammankomsten samlades föreningens medlemmar jemte ett mindre antal af stadens och ortens invånare utom föreningen till en enkel fest för firande at årsdagen af Sverges och Norges förening. Härvid föreslogs skålen för föreningen af professorn grefve Ilamilton, som dervid dels framhöll hvad som genom denna förening för de förenade rikena redan vunnits så i inre som yttre hänseende, dels ock erinrade om de pligter till vidare utveckling, som den ingångna föreningen innebär. .Den nya tiden stälde på folken nya anspråk, dervid det för de små folken gälde deras tillvaro, om de icke följde tidens maning. Snart var den skandinaviska folkgrenen den enda i Europa, som fortfarande vore splittrad i småstater. En sådan ställning vore påtagligen ohållbar. Så kunde hvarken vår andliga kultur häfdas eller vår yttre sjelfständighet värnas. Valet vore icke längre emellan ett tredeladt Skandinavien eller ett förenadt, utan emellan antingen ett förenadt Skandinavien eller ock de skandinaviska folkens utplånande från jorden såsom folk. Föreningen emellan Sverge och Norge vore jemväl i detta afseende af den största betydelse. Genom föreningen hade Norge blifvit icke allenast en sköld emellan Sverge och Danmark, utan en brygga, på hvilken dessa kunnat närma sig hvarandra och bortlägga det hat och de fördomar, som kunna slå icke minst djupa rötter i broderhjertan. Att i öfverensstämmelse med föreningens väsende utveckla densamma i inre och yttre hänseende var den ansvarsfulla pligt, som föreningen pålade det nu lefvande slägtet, som af sina fäder mottagit föreningen såsom ett dyrbart arf. Vidare föreslogos skålar för Norge af domprosten Linder, som dermed sammanflätade en helsning till den närvarande norrmannen, kandidat Blehr, för Danmark af adjunkten Odhner m. fl. Under aftonens lopp vexlades telegram med nationalföreningen i Stockholm. Gaspriset. Vid stadsfullmäktiges sammankomst i Fredags afton blef drätselkammarens förslag i gasfrågan i hufvudsak antaget, hvarigenom gaspriset från och med detta qvartals början bestämdes till 6 rdr 50 öre pr kubikfot och den föreslagna rabatten 5 Å för hvar 20,000:de kubikfot konsumerad gas beslöts skola medgifvas med nästa års ingång. — Malmö. Gaspriset. Vid bolagsstämma i Fredags beslöts att nedsätta gaspriset från 7: 50 pr 1,000 k.-f. till 6: 50, med 104; rabatt för dem, hvilkas förbrukning uppgår till 1,000 rdr pr år eller derutöfver, äfvensom stämman dessutom beslöt, att hyra för gasmätare hädanefter endast skall uppbäras för de båda vinterqvartalen, icke för sommarhalfåret. Bolagets vinst under året uppgår till 36,539 rdr 49 öre, hvaraf 20,880 rdr eller 12 2 komma att utdelas. — Ystad. Frälsebönderna. De beggo första vräkningarne egde, såsom förut berättats, rum den 2 dennes. Skånska Telegrafen berättar derom följande: De begge omnämnda exekutionerna eller vräkningarne i Baldringetorp och Borrie hafra försiggått i allt lugn och ordning, utan att någonting störande inträffat. I Måndags f. m. infann sig kronofogden, assisterad af länsman och fjerdingsmän, i Baldringetorp hos åboen Per Nilsson, hvars lösbo, säd, foder m. m. utflyttades. Som hans hustru låg sjuk och enligt läkarebetyg icke utan väda kunde borttransporteras, fick hon qvarligga i ett rum, som för hennes räkning uppläts. Fönster och dörrar till boningshuset i öfrigt borttogos och flyttades till Högestads gård. Detta drog ut till fram på eftermiddagen. I TLisdags företogs afhysningen af Mårten Hansson i Borrie. Vid kronobetjeningens ankomst fanns insen hemma, men då det oaktadt förrättningen började kom först hustrun och en stund derefter mannen, och utflyttningen af lösbo, säd, foder etc. försiggick, hvarpå fönster och dörrar borttogos i boningshuset och dörrar till uthus tillspikades. På begge ställena protesterade åboarne mot förrättningen, men ingenting vidare. En del folk, ungefär 20 personer eller fler, hade samlats vid Baldringetorp och omkring 10, 12 vid Borrie; det hördes väl något knot bland bönderne, som funno itvräkningen orimlig o. d., men för öfrigt spordes nga ohöfligheter mot kronobetjeningen. Flera bönder börja nu ångra sig och yttra att de icke ridare tro på Tullberg eller att de kunna vinna ina processer; men de visa sig likväl ännu obetämda. Man börjar dock hoppas att de skola aga sitt förnuft till fånga och återgå till sina skylligheter. Boet hos de nu vräkta skall icke utvisa någon erklig fattigdom, utan tvärtom ett för äboarnes tällning väl burget tillstånd. — Upsala. Föreningsdagen. Upsala studentcår samlades i Onsdags vid middagstiden under ina fanor i Odinslund, hvarifrån den upptågade ill Karolinaparken, derinvid Karl Johans byst till irande af föreningen mellan Sverge och Norge afjöngos ,,Hell dig du höga nord, , Norges Fjelde samt Folksången, och höjdes ett lefve för föreninsen. Gustaf II Adolfs dödsdag firades, såsom sedvanligt, af studentkåren, som kl. 6 på aftonen samades under sina tanor på Stora torget, derifrån lensamma aftågade till Ödinslund, der, invid Gustad Adolf den Stores obelisk, fosterländska sånser afsjöngos och ett lefve höjdes för den store kohungens minne. Utnämnd den 21 Okt. på vederbörande patroni kallelse komministern och v. pastorn i Estuna församling S. Kallberg att vara kyrkoherde i Wermdö pastorat (patron. 1 kl.). På förslag till riksstatens resestipendier hafva if akad. konsistoriet blifvit uppförde: till det större professoren A. F. Holmgren och till det mindre orafessoren C. R. Nyblom. — Lule. Norrbottens befolkning. I Norrbotens-Kuriren läses: Att Norrbottens befolkning på t sista århundradet vunnit en alldeles oerhörd växt, är något, som vi tilltro oss kunna bevisa. hafva påträffat mantalstörteckningar för åren 1723—1725 och i dessa funnit uppgifter, som verkigen förvånat oss. Anno 1723, eller fem år efter Carl XII:s död, utgjorde hela Lule elfdals folkängd (lapparne dock oberäknade) endast 965 lar, Pite elfdals (Arvidsjaur och Arjeploug inknade) 991, Neder-Kalix församlingars 441, Öfver-Kalix dito 176, Neder-Torne (Pajala, Juckasjärvi m. fl. finnsocknars inberäknade) 731 samt Råne och Gellivara socknars 204: Summa för hela Norrbotten 3,598 menniskor. Redan 1726 hade denna befolkning stigit till 5,188 själar, eller med 43 procent på 3 år, och i våra dagar är den mer än 20 gånger större, än den vär för något öfver ett sekel sedan, Vi fråga, huruvida ej en så ofantlig folkökning talar godt för detta läng framtid? Ett land, som kan tåla vid en så hastig öfversvämning af folk, måste anses vara mäktigt af stor utveckling. — Sundsvall. Elementarläroverhet. Återgång till s. k. klassläsning med öfvergifvande af den hittills begagnade s. k. nya elementarskolans metod är, enligt vederbörande kollegiers enhälliga beslut, med ephori bifall, vid innevarande läsärs Vörjan antagön vid läroverken i Sundsvall och Lule. — Landskrona, Om sista rymningen af några lifstidssängar från fästningen 1 Landskrona meddelar korrespondenten af den 7 bland annat följande, sedan den berättat att fångarne medelst sammansydda lakan lyckats fira sig ned från fångelsekyrkans tak: Resultatet at det hela är emellertid för fånsarne sjelfva mindre gynnsamt. kn bröt neml. rid hoppandet öfrver muren benet äf sig, en höll på! att: omkomma i grafven, men fick hjelp och äddades. En tredje har i går eftermiddag funts å en af de holmar, som ligga inom fästnin