Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 november 1868, sida 3

.2m A 1 99 D kars emigranterna, plågade af sjösjuka och redlösa som de voro, kan jag ej neka mig nöjet här offentliggöra, viss som jag är, att samtlige emigranterna med nöje skulle vilja underskrifva detta vitsord. Vid framkomsten till Hull den 4 Oktober på aftonen, kastade ångbåten ankare ute på riviöret, för att afvakta nästa flodtid och ingå i dockan, hvilket skedde morgonen derpå, då passagerarne genast tillätos gå i land och medtaga det af sina effekter, som de ansågo sig behöfva under resan till Liverpool, hvilket gods genast visiterades af tillstädesvarande tulltjenstemän. Det öfriga bagaget inlastades omedelbart uti vid dockan stående jernvägsvagnar, hvarifrån det transporterades såsom transitogods under särskild tullbevakning, af hvilken godset öfverlemnades direkte till oceanångaren i Liverpool, der en at fartygets befäl, å den af tulltjenstemännen medhafda förteckningen på godset, tecknade qvitto efter mottagandet. En del af den tid, som åtgick för tullvisitationen i Hull, begagnade jag till att besöka emigranthotellet, hvaruti hr Nelsons emigranter skulle inlogeras, hvilket då ännu var folktomt, med undantag af värdfolket och betjeningen, hvaraf en del bestod af svenskar. Jag sann detsamma vara både snyggt och ändamälsenligt inrättadt; den i afvaktan på emigranternas ankomst färdiga maten var riklig, välsmakande och sund. På de engelska jernvägarne råder det anmärkningsvärda förhållande, hvilket kan medföra mycket bryderi, att den resandes bagage aldrig poletteras, utan blir det vid sramkomsten hvars och ens ensak att bland alla de aflastade effekterna söka upp sin egendom. Beträffande emigranterna hafva de dock den fördelen, att särskilda godsvagnar äro afsedda för deras bagage samt att agenternas betjening drager försorg om godsets af-och pålastning under tullpärdslöst eller på något sätt olämpligt, lika litet som jag, efter emigranternas gan öfver vare sig skadade eller bortkomtjenstemännens uppsigt. Jag kunde ingen gång se att sakerna dervid behandlades embarkering i Liverpool, hörde någon klajernvägen mellan Hull och Liverpool var fullkomligt liknande en färd å våra jernvägar med , blandadt tåg-, med samma olägenheter och samma fördelar. Det ångfartyg, som den 7 Oktober skulle öfverföra hr Nelsons emigranter från Liverpool till Amerika, hette ,, City of Baltii more, ett af första klassens ångskepp om 2,560 tons drägtighet och med maskin om 550 nominella hästars kraft. I allt beräknadt på passagerarnes beqvämlighet och välbefinnande ombord, var fartyget för passagerarne inredt i tvenne klasser, den första inredd med största möjliga elegans och den andra, ehuru ej på långt när så i prydlig, dock med all den beqvämlighet man för en så billig öfverfart kan begära. j Från midskepps mot fören var fartygets hela mellandäck afskildt i 3:ne afdelningar, inredda för passagerare af denna klass. I midten af hvarje sådan afdelning fanns en tillräckligt hög, ljus och luftig, gemensam sal för spisning och vistelse under däck, då väderleken så fordrade; å ömse sidor om denna, men skjutdörrar till salen joeh fönster på fartygets sidor, befann sig ett stort antal hytter med från hvarandra afskiljda rymliga sängplatser tör 8 till 20 personer i hvarje hytt. Särskildt funnos i öfverbyggnaden på däck 6 ljusa, luftiga och särdeles beqvämt inredda sjukrum, hvartdera med beqväma sängplatser för 6 patienter. Läkare och ett rikt försedt apotek finna effekter, eller öfver en mindre god behandling i detta hänseende. Färden å nas ombord ). hvar och en fritt att äta så mycket han bekagade. Af färskt, för hvarje dag bakadt mjukt hvetebröd erhöll hvar för sig till hvarje mål en större bulla och utom dess torkadt skeppsbröd eller s.k. ,, Kex, så mycket han önskar, och står häraf förråd alltid tillhanda i uppslagna tunnor. Vattencisterner, fyllda med rent och friskt vatten samt försedda med pumpar, voro fritt tillgängliga när som heldst, hvarjemte 2:ne stora iskällare för bevarande af kött och grönsaker, hvaraf stora qvantiteter medhades, funnos ombord. En svensk och en dansk stewart eller uppasMaten för emigranterna tillagades i ett j stort ångkök å däck, lika med den för!; underbetäål och besättning, då det stod sare funnos ombord, för att tillhandagå och hjelpa svenska, norska och danska i passagerare, och trodde jag mig vid samtal med dem finna, att de voro vänliga och städade karlar, som ej nekade eller undandrogo sig att uppfylla sina skyldigI heter. I salar, trappgångar och hyttor funnos tryckta anslag å flera språk, hvaribland svenska, i hvilka passagerare, som trodde sig ega skäl till klagan, uppmanades att genom deras stewart sådant genast anmäla. Anslaget å svenska språket lyder sordagrannt sålunda: ,Liverpool— Newyork och Philadelphia ånghåtsbulag. Cvenska emigranter uppmanas härmed att, genom den svensktalande uppassare, som alltid finnes ombord, hos fartygets befälhafvare genast sanmäla hvarje billigt skäl till klagan, vare sig mot fartygets besättning eller betjeningen ombord; eller ock, vid framkomsten till Newyork, framställa sina klagomål Ios kompaniets dervarande agent,