Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 november 1868, sida 3

AMERIKA. Vi hafva redan omnämnt resultatet i Förenta Staterna af den långa valstriden mellan republikanerna och demokraterna. Detta resultat var redan gifvet den 13 Oktober efter utgången af statsvalen i Pennsylvanien, Ohio och Indiana, i hvilka stater demokraterna hade hoppats vinna öfvervigten. Hvad man emellertid icke kunsde vara fullt förvissad om, var, att Grant sskulle få en så stor majoritet som nu blifvit fallet, och detta förhållande torde vara i hög grad vigtigt. En knapp majoritet I vid presidentvalet skulle ganska säkert icke åstadkommit det sinnenas lugnande, som Inu är att hoppas. Af bref från Newyork laf den 19 och 20 Oktober framgår, att demokraterna under de sednaste 14 dagarne före valet icke längre hade hängifvit sig åt några illusioner. Tidningarne .World i Newyork och -Nationalklntelligence i Washington trodde sig ett ögonblick kunna rädda situationen för sitt parti genom att låta Horatio Seymour falla och föreslå öfverdomaren Chase till kandidat, men — det var för sent. Partiets vigtigaste chefer ogillade dessutom denna manöver. Det inträdde nu upplösning i det demokratiska lägret, enär de s. k. krigsdemokraterna — d. v. s. de, som på sin tid understödde Lincoln i hans strid mot uppresningen — förklarade sig vilja rösta på Grant. Den 21 Oktober hölls i Newyork ett stort möte, sammankalladt af 200 framstående köpmän och industriidkare, för att taga beslut i denna sak. I allmänhet torde man måhända anse det vara förhastadt att redan nu uttala en bestämd åsigt om de följder, som Grants val skall hafva på unionens inre och yttre politik. Men visst är emellertid ,att segerherrn från Richmond hittills i sitt offentliga uppträdande iakttagit en så klok återhållsamhet och väl beräknad försigtighet, att han åt sig bevarat stor handlingsfrihet gentemot de exalterade partimännen. Grant har visserligen bundit sig vid sitt partis program, men hvar och en vet, att han dervid icke haft i sinnet att göra sig till ett viljelöst redskap för vissa planer. I Sydstaterna! skall underrättelsen om hans val knappast framkalla någon stor harm, enär man i allmänhet har stort förtroende till hans moderation och rättsinnighet. Då det republikanska partiet vunnit ett af sina vigtigaste mål, skall det utan tvifvel inträda större lugn i norden och möjligen äfven en försonligare sinnesstämning mot de f. d. konfedererade staterna. Det lidelsefulla hat mot den nuvarande presidenten, som under en lång tid varit det banör, omkring hvilket republikanerna samlats, har nu icke ! längre något töremål, och folkets uppmärksamhet skall lättare än förr kunna ledas åt de nödvändiga inre reformerna. Äfven i Europa skall underrättelsen om Grants val på de flesta ställen blifva mottagen med tillfredsställelse. Den solidaste delen af det på det nationella konventet i Chicago antagna programmet var utan tvifvel bestämmelsen om, att räntorna på unionens statsskuld skulle betalas i guld, och från den tiden stod äfven finansverlden på re—— — publikanernas sida. Som man vet, hade demokraterna en olika åsigt; de ville betala dessa räntor i pappersmynt, hvilket otvifvelaktigt betydligt skulle rubbat statens kredit. i Ängående orsakerna till det demokratiska partiets valnederlag skrifves från Nevyork den 2 dennes: I ,Det demokratiska partiets ursprungliga hufvudfel var förbindelsen med secessionistpartiet i Södern. ! Följderna deraf voro valet af de ultrademokratiska presidentskapskandidaterna och blodsbragderna i Södern, framförallt blodbaden i Camilla och Opelousas. Detta är orsakerna till demokraternas nederlag. Då Grant 1865 tillintetgjort rebellionen och räddat unionen, gaf han de besegrade änneränarne i Sydstaterna följande råd: ,Hafven ingenting att skaska med dem i norden, som varit motståndare till kriget; regeringsmakten skall aldrig blifva dem ånyo anförtrodd. Ju mera J hållen Er till dem, desto strängare skola republikanerna blifva mot Eder, ty J tvingen dem dertill. Då J kommen hem, bören J öfvertala Ert folk att bevilja negrerna rösträtt. Ju förr J gören detta, desto bättre för alla parterna. Vi fråga nu: Var detta icke ett godt råd? Hade demokraterna i Södern följt detta råd, såsom det blifvit följdt i Norden-— hvem vet, hvilket parti, som nu skulle jublat —?! Emellertid fortfara våldsbragderna i Södern; knap-J past förgår någon vecka utan att man får erfara sådane. Det är, som ville man begagna tiden före ;1 Grants tillträde till presidentsembetet, för att fördrifva eller mörda alla republikaner i Södern. 1)! f l s 1 1 Texas blef en f. d. unionsofficer mördad, då han ville skydda ett par negrer. I S:t Mary (i Louisiana) ha sheriffen och domaren blifvit mördade. I Syd-Carolina mördades senatorn Randolph — en neger; i Arkansas greps en sheriff i utöfningen af sitt embete, sammanbands med en neger och dödades at samma skott som han. Det är ett förtviflans raseri, som bemäktigat sig dem-. I Indianoroligheterna fortfara. Så gjorde indianer den 31 Oktober ett anfall på Pa) cificjernbanan, hvarvid flera personer dö-J dades. Till skydd för nämnde bana hafva il unionstrupper blifvit afsända. ; f 1 Dagens post. ; ÖÖ I AN