Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 november 1868, sida 2

Länsstyrelsernas tredje ärsvärtberättelser. Blekinge län. Sedan sista berättelsen afgass, har den dittills afbrutna torkan efterträdts af en med regn omrexlande vacker och tjenlig väderlek, hvilken, om len ock kommit för sent att inverka på den då redan inbergade sädesgrödan, dock i någon mån förbättrat potatisen och på ett i hög grad välgörande sätt befordrat höstbetet och derigenom linlrat de svåra bekymren landtmannen hyst för sina kreaturs framfödande. Så vida ett allmännare bedömande af de särskilda sädesslagens atsastning kan afgifvas, innan ännu någon mera omfattande tröskning blifvit verkstäld, synes afnastningen komma att utfalla på följande sätt: Hvetet, i allmänhet vackert, gifver 7:de å 8:de kornet. Rägens atkastning är alldeles beroende på den jordmån, der den blifvit utsådd. Under det den å god och djup jordmån gifver 5:te å 6:te kornet och kärna at utmärkt beskaffenhet, har deremot den höglända, torra och sandiga jorden, som i skogstrakterna är den rådande, gitvit 2:dra och 3:dje kornet och kärna af en på många ställen alldeles underhaltig beskaffenhet. Kornet har, med undantag af några få af naturen särdeles gynnade dalsträckningar, gitvit 2:dra och 3:dje kornet och på sina ställen missväxt. Hafren enahanda förhållande. Baljsäden har gifvit 2:dra till 4:de kornet. Potatisen, som torde vara länets vigtigaste födoämne, med afseende på den talrika fattiga befolkningen, troddes ända till början af Sept. gifva missväxt. Den då inträffade ymniga nederbörd framkallade dock en rotbildning, som nu hunnit så utveckla sig, att en skörd af omkring 4:de kornet i allmänhet kan påräknas. I vestra delen af Blekinge, der regn tidigare fallit, äfvensom på en och annan sidländ åker, har skörden utfallit bättre, och torde densamma i vestra delen af länet kunna beräknas till 6:te å 7:de kornet. Foderrötter hafva i allmänhet gifvit missväxt. Höoch halmtillgången alldeles otillräcklig. Hufvudomdömet om skörden under innevarande år torde vara, att den är långt under medelmåttan. IIti norra delen af länet anses den inskördade rågen knappast fylla behofven till årets slut, och den nästan fullständiga bristen på vårsäd väcker stora bekymmer för ett kommande vårutsäde, hvad den fattigare jordbrukaren beträffar. Huruvida potatisen kan motsvara behofvet, beror dels på i hvad mån den kommer att till bränvinsbränning användas, dels derpå huruvida den kan för röta bevaras. Ännu är den fullkomligt frisk och fri från jukdom, men den omständigheten, att den ej rjade sin utbildning före slutet af Aug. eller början af Sept., har vållat, att rötterna icke uppnått mognad, utan äro lösa och vattniga, med anledning hvaraf man hyser farhågor, att de skola snart börja att taga skada. Uti norra delen af länet eller den s. k. skogsbygden kommer ställningen att blifva högst bekymmersam. Vesternorrlands län. Sedan årets skörd numera blifvit under gynnsam väderlek inbergad, samt proftröskningar blifvit verkstälda, anses densamma lemna följande resultat: Ä Råg, som endast till omkring en fjerdedel af samtliga sädesslagen odlas, lemnar 8:de å 10:de kornet. Korn, ortens hufvudsäde, 6:te å 8:de kornet. Blandsäd likaledes 6:te å 8:de kornet. Hafre 5:te å 7:de kornet; alla dessa sädesslag af kärnfull och god beskaffenhet. Ärter, som föga odlas, 6:te kornet. Potatis 8:de å 10 kornet. Linoch hampväxter hafva gifrit medelmåttig skörd. Höskörden har i Medelpads och södra Ångermanlands öfra fögderier utfallit under medelmåttan, men i norra Angermanlands och södra Åbgermanlands nedra fögderier anses den hafva blifvit medelmåttig. I allmänhet kan skörden sålunda antagas hafva blifvit medelmåttig och för länets behof tillräcklig.