Taktamente den runda summan at 10,000 Spdr. 8 Men hvad är uträttadt och hvar ser man frukerna af dess arbeten? Den enda debatt, som hitA s har egt rum, har ju i verkligheten endast vait Jaabeks nya debuti, Nej och angick beviljanlet af 400 spdr såsom bidrag till utgifvandet af m mindre storthingstidning. Af sådana stora och rigtiga saker, som i alla natioalförsamlingaräro förehå mål för det hufyndsakliga göromålet, äro ytterst få komna till komitterna, och det skall sannolikt ännu h: förgå någrajveckor, innan de komma vidare och underås kastas den offentliga behandlingen och debatten i ta Storthinget eller dess afdelningar. Danska rigsdagen sammanträdde den 5 Oktober. få Samma förmiddag höll konungen öppningstalet och b igsdagens medlemmar pröfvade valbrefven och ullmakterna för de nya medlemmarne. På eftermiddagen var ej någon festmåltid eller någon allmän ferie, utan kl. 2(,—3 samlades åter begge hingen, finansministern infann sig och föreladel nelassstatsbudgeten, om hvilken han yttrade sig i ett U motiveradt tal, dernäst förelades förslag till en exta skatt för kommande termin samt 6 andra ganfr ska vigtiga förslag. Detta var i Folkethinget. II ti Landstinget höllos äfven samma eftermiddag möten, Ä och 5 lagförslag förelades, under det ministrarne d: upplysande anmärkningar motiverade alla föra slagen. Några få dagar derefter voro debatternaH full gång, dels angående förslag och dels angå-ti nde förfrågningar, riktade till regeringen och be-h svarade af ministrarne, och redan på åttonde da-h sen efter det budgetsförslaget blifvit förelagdt, ti )rjades dess första behandling i sjelfva thinget, at — kort sagdt, hela statsmaskinen var genast ilu ullt arbete. el Nu är det icke vår mening att genom denna k oaralell säga till Storthinget eller regeringen att sar let ej arbetas eller att det arbetas med en otill-m åtlig långsamhet eller att det fattas arbetsamhet F och praktik hos vederbörande personer. Nej; vilg: söka förklaringen till denna vår norska statsma-m skins ringa ,hästkraft och ringa snabbhet i den o enkla och klara omständigheten, att man ännu b cke har infört de i det öfriga Europa allmänt an-bi vända parlamentariska maskindelar, dessa nyttiga, b ,kolbesparande, tidoch penningebesparande in-v. ättningar, hvilka ensamt förmå gifva hela stats-d maskinen en lugn, jemn och säker gång, förökar b less produktionsförmäga och förbättrar dess pro-li lukter — till gagn för det hela, ja, för alla par-le terna. D Hvad som har gjort det möjligt för Danmark g: med dess långt yngre statsförfattning att hafva en fö nationalförsamling, som arbetar snabbare och jemo nare än norska Storthinget, är naturligtvis först d och främst det, att danska rigsdagen samlas hvarje la år och således vid hvarje ny rigsdags början fort-d si h Å sätter sitt arbete och icke, såsom vårt Storthing, öfver 2 hela år är borta från detsamma och sedan börjar alldeles ånyo. Rigsdagen vehöfver derför ej heller vid samlingens slut arbeta med öfveran-I. strängning eller öfverilning, ty, innan ett år är sj gånget, kunna oafgjorda saker få sin tillfredsstälo lande afslutning. n Till: och med om man betraktar saken från en s rent affärsmessig synpunkt, så skall man finna det t föråldradt och opraktiskt att blott hvart tredje årshafva kontorstid, ty under den långa tidsrymden af 2 hela år kunna många affärer förefalla, som ( fordra afgörande; men hvarken regeringen eller allmänheten finner då någon på folkets kontor. Dörren är stängd och hela personalen har ferier. För öfrigt äro ju alla ense om, att införandet af årliga Storthing är en nödvändig förbättring, man är blott oense om, huruvida tiden icke allaredan längesedan är inne eller om den först nu är kommen. Men huru än meningarne för närvarande ställa sig, kan det ju vara mycket sundt för oss alla att det framhålles ett exempel från danska rigsdagen; man skall deraf på förhand kunna se en af de många fördelar, hvilka absolut måste följa med tidsenliga och nödvändiga förbättringar, och att de inbespara både tid, arbetskraft och penningar för hela staten. -— Börs i Kristianssand. Från denna stad skrifves den 31 Okt; Uti handelsföreningens möte i Thorsdags beslöts att ingå till administrationen för Norges bank med anhållan att 3 dagar i hvarje vecka måtte användas för bedömandet af värdepapper istället tör, såsom hittills, blott 2:ne dagar. På samma gång uppdrog man åt bestyrelsen att inhemta nödiga npplysningar, åsyftande att på ett kommande möte kunna framlägga ett förslag om upprättandet af börs här i staden. — Kristiania vetenskapssällskaps matematisk-naturvetenskapliga klass hade d. 16 i förra månaden sammanträde, hvarvid diskuterades en fråga, som flera gånger förut varit före hos sällskapet, nämligen om orsaken till växtlifvets hastigare utveckling under de nordligare breddgraderna än under de sydligare. Det är en känd sak, att gräset växer fortare och säden mognar på kortare tid här i Norden än i Tyskland och andra sydligare belägna länder. Detta måste förefalla underligt, då man icke kan antaga förgifvet, att vi om sommaren få större mängd solvärme än våra sydligare grannan. Professor Schiibeler har i sitt verk: Die Kulturpflanzen Norwegens på flera ställen angifvit grunden vara den, att det under de nordliga breddgraderna sommartiden lågvarigare solljuset med sin verkan såsom ljus — oberoende af dess verkan såsom värme — i väsendtlig mån bidrager att betordra växtligheten och följaktligen äfven sädens mognad. Profeacor Christie var den, som först bragte denna fråga på tal i vetenskapssällskapet, i det han i September månad förlidet är höll ett föredrag, hvari han sökte visa, ätt man hade skrifyit på solo sets räkning NE hvad fal icke eljest kan65 och att ett moment, som man icke ligt betraktande, då det säkerug... hHaf beAUS. inflytande på växtlifvets hastiga utveckling uvs v..Detta moment, som sålunda finge öfverföras från solljusets konto till ett eget, bestode deri, att i sjelfva verket en större mängd af det samlade solvärmet kommer växterna tillgodo under de nordliga breddgraderna än längre söderut. Detta förklarade professorn på följande sätt: Humusjorden absorberar en del af solens värme, och ju djupare den är, desto mera värme bibehåller den och desto mindre afgifver den följaktligen till växterna. Der jorden är betäckt med sand och sten, kan den som bekant i starkt solsken vara mycket het, emedan sand och småsten ej absorbera solvärmet, utan utstråla det igen. Nu är humusjorden hog oss föga djup och kan i jemförelse med dess mäktighet i t. ex. de mera fruktbara trakterna af Tyskland uttryckas med proportionen 9.2: 0,5, hvaraf följer att den norska jordmånen blott absorberar 21. af solvärmet, medan den tyska upptager 30 deraf. Tillämpadt på här föreliggande fråga vjll det med andra ord säga: emedan matjorden i vårt land är grund, bibehåller den icke så mycket af anlane värma sam i da sydlioa ländarna dor matmm AME fm — — AHA— — AFÖS-— brett FR MM TS fos kos bb, bod POSJr— m—— — -VTA —