GOT q Ä On FFUNm12 8m en längre tid varit afbrutna, dels ock å de af honom aflagda examina, genom hvilka han styrkt sig hafva uti alla s. k. profana ämnen, som i prestexamen förekomma, med undantag af latinska och grekiska språken, genomgått kurser, motsvarande dem, som för prestexamen erfordras, samt dels slutligen å den särskilda olågenhet, som ett trägnare studium, isynnerhet af hebreiska språket, skulle honom i följd af hans genom läkarebetyg styrkta ögonsvaghet tillskyndas, tillåta honom att, sedan han inför domkapitlet i Upsala undergätt ett allmänt förhör, få till predikoembetet invigas. Efter det domkapitlet i Upsala uti infordradt utlåtande å ansökningen tillstyrkt bifall med afseende jemväl å Beskows ådagalagda goda embetsgåfvor, har K. M:t, i enlighet med hvad domkapitlet hemstallt, ifrågavarande ansökning på det sätt bifallit, att Beskow, sedan han inför domkapitlet undergått förhör i de läroämnen, som tillhöra den theologiska prestexamen, hvarvid domkapitlet eger i den lingvistiska delen af Gamla testamentet lemna examinanden den dispens, som omständigheterna kunna påkalla, och sedan han, på sätt domkapitlet finner lmpligtbestämma, aflagi praktiskt catechetiska och homiletiska prof, må, såvida hinder i öfrigt icke möter, anses till inträde i prestembetet berättigad. — Komiten för Karl XILs monument hade i Måndags afton sammanträde, vid hvilket program för invigningshögtidligheten d. 30 Nov. diskuterades och antogs, hvilket dock, i följd deraf att några detaljer icke kunnat till fullo bestämmas, ännu ej kan offentliggöras. Det lärer bland annatBvara fråga om, att Upsala studentsångförening kommer att medverka vid invigningsfesten. Konungen lärer ha bestämt, att defilering skall ega rum med garnisonstrupperna, i hvilken äfven Stockholm frivilliga skarpskyttekår, enligt af dess styrelse fattadt beslut, kommer att deltaga. Komiterade beslöto att bland sig utse en mindre, särskild festkomitö, som eger att vidtaga de nödiga anordningarne för högtidligheten, och utsågos härtill: geherallöjtnanten frih. v. Sprengtporten, prof. Selander, d:r Sohlman och k. bibliotekarien v. Qvanten. — Stockholms gymnasium. Till lektor vid Stockholms gymnasium utnämnde direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk i början af detta år docenten vid Upsala akademi fil. d:r Hj. Kempff. Hans medsökande till sysslan, adjunkten vid Skara elementarläroverk C. W. Svahn anförde häröfver klagomål hos K. M:t på grund deraf att hr K. icke, på sätt läroverksstadgan föreskrifver, genomgått s. k. profår som lärare vid allmänt läroverk, och har K. M:t förklarat hr Kempffs utnämning för ogiltig samt förständigat direktionen att utfärda fullmakt för hr Svahn å ifrågavarande lektorsbefattning. — Ielegrafstyrelsens berättelse för 1867 har nu utkommit. Deraf inhemtas hufvudsakligen: Nya linser med enkel ledningsträd hafva blitvit anlagda mellan Stockholm och Drottningholm, Borgholm och Kalmar samt Lysekil och Uddevalla. Ytterligare en ledningstråd har, till underlättande af korrespondensen med Norrland och Ryssland, upplagts mellan Skellefteå och Haparanda. Följande delar af äldre telegraflinier hatva blifvit ombyggda, nemligen mellan Säfvar och Piteå, Stockholm och Dalarö, Venersborg och Åmål samt Höör och Elmbhult. Den gamla linien mellan Jönköping och Halmstad utefter den s. k. Nissastigen har utbytts mot en linie från Jönköping utefter södra stambanan till Eslöf och Helsingborg. Kostnaden för 1867 års samtliga telegrafbyggnadsarbeten har uppgått till 181,569 rdr 29 öre. Sammanräknade beloppet af de serskilda anslagseller andra medel, som alltifrån elektriska telegrafinrättningens början och intill 1867 års slut utgifvits för anläggning af nya eller ombyggnad af äldre linier och ledningar samt stationers inrättande, har uppgått till 4,107,167 rdr 71 öre; utgörande i rundt tal för hvartdera af de 15 åren inemot 274,000 rår. Antalet af de under styrelsens inseende ställda statsoch privatstationer, hvilket vid 1866 ärs slut utgjorde 93, ökades under sistförflutna året med 3, eller till 96. Till dessa 96 stationer böra läggas: 94 statens jernvägstelegrafstationer, 66 enskilda bolags dylika stationer, samt 1 privat s. k. visaretelegrafstation. Antalet af samtliga i riket befintliga telegrafstationer uppgick således vid slutet af 1867 till 257, eller 5 mera än vid samma tid år 1866. År 1853 funnos endast 2 stationer. Sistnämnda år utgjorde liniernas sammanlagda längd 1012 geografiska mil. Vid slutet af är 1867 uppgick denna till 849,6, trådledningarnes till 1,764,1. Hela antalet afsända telegrammer uppgick till 496,105, hvaraf 374,143 inländska och 121,962 utländska. Detta utvisar en tillökning mot 1866 af 71,199 telegrammer eller 16,8 pct. Hvad serskildt transitkorrespondensen beträffar, anmärker styrelsen, att en väsendtlig minskning deruti icke blott redan intraffat, utan ytterligars är att motse. Redan den 1 Juli 1867 öppnades en direkt undervattenstelegrafförbindelse mellan Arendal i Norge och Hirtshals i Danmark, och ehuru afgifterna för korrespondensen mellan dessa länder äro desamma, antingen befordringen sker på nyssnämnda nya väg, eller genom Sverge, sker likväl befordringen af den betydliga korrespondensen mellan Norge och Danmark numera nästan uteslutande på den nya vägen, hvilken jemväl till en del begagnas för norska telegramvexlingen med länder söder om Danmark. Sedan ytterligare en direkt telegrafförbindelse nyligen biifvit tillvägabragt mellan Danmark och England, är det mycket sannolikt, att Norges korrespondens jemväl med detta sistnämnda land kommer att endast undantagsvis befordras öfver Sverge. De ankomna telegrammernas antal har uppgått till 496,105, hvarat 374,850 inoch 121,255 qutländska. Medelexpeditionstiden för ankomna telegrammer, räknad från inlemnandet till mottagningen å adresstationen inom landet har uppgått till 50 minuter för hvarje telegram. År 1866 uppgick den ill 1 timme 18 min. Anledningen härtill uppgifves vara ledningstrådarnes ökade antal. Influtna portoafgifter hatva uppgått till 1,003,733 dr 54 öre. Efter afräkning härifrån af de beopp, som utbetalats för befordring å utländska inier m. m., utgör telegrafverkets behällna insomst för året 690,954 rdr 83 öre, eller 33,789 dr 44 öre mera än 1866. Dertill komma åtskiliga andra inkomster, så att hela inkomstsumman ippgår till 800.928: 98. Då utgifterna beräknats ill 648,488 rdr 55 öre, utgör behållningen till 868 alltså 152,440 rdr 43 öre. . — Ett bröllop mellan baptister firades Tisdags afton i Stockholms Bethel-kapell id Malmskilnadsgatan i närvaro af en så tor församling, som det rymliga och vackra apellet kunde upptaga. D. N:r berättar