kolonierna helt säkert komma att sändafi ett så ansenligt antal medlemmar till Spaniens konstituerande församling, att deras intressen nog skola blifva bevakade i moderlandet. Enligt en korrespondens från Paris skulle hertigen at Montpensier vid sin landsförvisning hafva afvisat ett anbud att taga hämnd på Isabella och tillika svinga sig sjelf upp på tronen. Då nemligen hertigen med sin gemål gick ombord på Villa de Madrid, en af landets bästa krigsfregatter, åttöljde honom — på drottningens uppdrag — generalkaptenen i Andalusien. Då denne bjöd infantinnan Litise handen för att föra henne in i kajutan, trädde fregattkaptenen till hertigen och hviskade honom i örat: ,, Ett ord af er, och generalkaptenen skall stanna som fånge ombord, och vi segla till Canariska öarne för att afhemta de landsförvista generalernak. Detta var ett gynnsamt tillfälle för hertigen att på samma gång vinna sin frihet och den spanska kronan; likväl ville han ej lyssna dertill, och generalkaptenen gick lugnt i land, under det fregatten fortsatte sin resa till Lissabon. Samme korrespondent omtalar det ryktet, att medlemmarne af familjen Orleans uppmanat hertigen af Montpensier att — i fall spanska kronan erbjudes honom — icke mottaga densamma utan i egenskap af regent under prinsens af Asturien minderårighet. ASIEN.Ett telegram från Bombay af d. 1 d:s meddelar, enligt bref af d. 8 Sept. från nordvestra gränsen af Englands besittningar i Indien, att engelsmännen d. 5 sistnämnde månad efter en lätt seger öfver insurgenterna hade besatt de högsta punkterna af de s. k. Svarta bergen. Fienden flydde, och det motstånd, enskilda stammar ännu gjorde, var ögonskenligen i aftagande. Några stammar ha redan yttrat sig vilja ingå på de föreskrifna fredsvilkoren. AMERIKA. Från krigsskådeplatsen i Paraguay innehåller den sednaste brasilianska posten följande underrättelser: ,,Den allierade armåeen framrycker långsamt mot Assuncion, och presidenten Lopez rustar sig för att bjuda fienden spetsen vid Ulleta. Ett rykte påstår, att koleran åter utbrutit i brasilianska armåen. Det synes nu afgjordt, att åtminstone en del af berättelserna om presidenten Lopez grymma och mot folkrätten stridande beteende är sanning. I Februari detta år befallde Lopez plötsligt, att samtliga invånarne i Assuncion skulle utrymma staden, men Förenta Staternas ambassadör Washburn vägrade detta, och 32 engelsmän samt 3 amerikanare sökte skydd af sistnämnde staters ambassad, hvartill paraguitiska regeringen äfven gaf sitt samtycke. Icke destomindre blefvo dessa personer efteråt häktade, hvarefter de blefvo sända till armen, under det qvinnor och barn fördes till S:t Lurenco. I Juni sökte äfven den portugisiske konsuln skydd hos Förenta Staternas ambassad. Regeringen fordrade då, att han skulle utlevereras, under påstående, att han stod i förbindelse med brasilianarne, och då han försökte fly, blef han gripen. Efter flera fruktlösa försök lyckades det omsider Washburn att erhålla sina pass, ech då han var kommen ombord på krigsångaren ,, Wasp, nedlade ambassadören skriftlig protest mot det som händt. Det har bekräftat sig, att Lopez i Humaita låtit skjuta den portugisiske konsuln. Faustino Sarmiento, den nye presidenten i Argentinska republiken, som d. 12 Okt. tilltrådt sitt embete, är född år 1811 och af spansk härkomst. Innan han ännu var 20 år, hade han redan varit lärare, köpman och soldat samt flydde då för Hosas och Quirogas tyranni till Chili, der han biträdde i handel. Under sin vistelse i Chili öfversatte han en del af Walter Scotts arbeten på spanska och skötte med ifver sina studier. Vid sin återkomst till San Juan grundade han en flickskola, gjorde sig känd som journalist och blef slutligen anklagad och häktad för en tidningsartikel. Det lyckades honom att undkomma och att åter finna en tillflykt i Chili. Han grundade skolor och tidningar, skref ett verk öfver skolväsendet, som af chileniska regeringen spriddes i landet, och införde läroböcker i religion och moral. Som deltagare i den sammansvärjning, genom hvilken Rosas blef störtad, återvände han efter 20 års frånvaro till sitt fädernesland och tog som minister och senator energiskt hand om skolväsendet, hvarigenom anslagen derför så småningom ökades från 3,000 till 500,000 fr. Några år derefter guvernör öfver San Juan, gjorde han sig äfven der högligen förtjent af land och folk, och afgick derefter som ambassadör till Washington, der han skref Lincolns lefnadsbeskrifning och qvarstannade intilldess han blef vald till president. AHAtÄ COCOOAQe — — — ot — — — 5, — fr — — — a ot AM — km ty ÅA DM 5Ö-DA oMOÖÖ--— MM IM — — vh — — U — — — — —— ot — OO IT Bm O — Dagens post. SPANIEN. Till följe af återupptagandet utaf den diplomatiska förbindelsen med Frankrike ach Fngland skall OJnsagasa änka afgå i dan