Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 november 1868, sida 3

öppen alla helgfria Lördagar från kl. 9—1 f. m. och 4—6 e. m. samt öfrige helgfria dagar från kl. 10—1 och 4—6. Pantlåncinrättningen är öppen hvarje söckendag: för utlåning från kl. 8—11 f. m. och för lösning från kl. 1.12—2 p. d. Museum hålles öppet frän kl. 10 f. m.—3 e. m. — Läsrummet hålles öppet från kl. 10—1410 e. m. Musei bibliotek hålles öppet från kl. 12—1 middagen. Stockholm. Decemberfonden. I D.-B. läses: Till fullständigande af redovisningen öfver denna fonds tillgångar, må nämnas, det fonden genom räntor vuxit från den ursprungliga subskriberade summan af 63,442 rdr 50 öre till 69,832 rdr 14 öre, hvaraf 50,000 rdr äro placerade i inteckningar mot 6 Xx ränta, 19,000 rdr bestå i 5-procents amorterings-obligationer samt 832 rdr 14 öre utgöra kontanta medel. — Karl XITI:s-statyns aftäckande. I Dagbladet läses: För öfverläggning rörande det sätt, hvarpå härvarande sängföreningar skulle kunna bidraga till denna snart förestående högtidlighet, hade friherre Sprengtporten förliden Lördags afton till en kollation å hotell Sutde inbjudit åtskilliga sånganförare, representerande Par Bricols och åtskilliga härvarande läroverks chörer, allmänna samt typografiska sängföreningarna m. fl. Först öfverenskoms, att Upsala studentkårs sångförening skulle inbjudas att deltaga i de sånger, hvilka komma att utföras vid statyns aftäckande, som skall ega rum Måndagen den 30 Nev. kl. 12 på middagen. Det hittills uppgjorda programmet för festligheten upptager: först, vid konungens ankomst, en festmarsch, utförd af garnisonsregementenas musikkårer, derefter folksången, omedelbart hvarefter statyn under salut aftäckes; sedan afsjunges af de samlade chörerna melodien ,,Hjeltar, som bedjen, med ord, om hvilkas författande vi ha hört sägas Talis Qualis skall blifva anmodad. Sangarne lära skola samlas på platsen, utan att uppmarchera i resp. kårer; men är härom, likasom I vi tro rörande programmet i sin helhet, intet definitivt beslut fattadt. Beträffande de vidare festligheterna under dagens lopp är ännu ingenting asgjordt. Torget torde dock på aftonen blifva högtidligt upplyst, antingen med s. k. kalkljus eller marechaller. då äfven blifver tillfälle för enskilda chörer att uppvakta stoden med fosterländska melodier. — För den kgl. familjen äfvensom för de kårer och stater, hvilka skola bevista högtidligheten, komma läktare att uppföras invid statyn. — Tänlingsförslag till den nya bron öfver Norrström. Fyra ritningar till uttörande af detta byggnadsföretag hafva, inom den i täflingsinbjudningen föreskrifna tid, till drätselnämnden inkomI mit. Ingen af ritningarna är försedd med underskrift, men alla med motton. Drätselnamnden har till ledamöter i den komitå, som, enligt stadgandet i inbjudningen, skall pröfva de inkomna förslagen, utsett öfverstelöjtnanten F. W. Leijonancker, majoren Claes Adelsköld, kaptenen A. M. Lindgren, sintendenten Scholander samt ingeniören vid Bergsunds mekaniska verkstad E. A. Ollman. Då likväl intendenten Scholander afsagt sig förtroendet, kommer kompletteringsval att anställas. — Nils Wilhelm Almlöf. I Dagbladet af sistlidne Måndag läses: I dag för ett halft århundrade sedan antogs vid kungliga teatern en ung man, hvilken snart blef denna teaters prydnad och sedermera oafbrutet fortfarit att vara det. Nils Wilhelm Almlöf inskrefs vid kungliga teatern den 2 November 1818. Den 2 November 1868 finner honom ännu på tiljan, och samma ståtliga imponerande figur, samma uttrycksfulla och ädla ansigte, samma nobla skick, samma mäktigt klingande stämma intaga publiken i dag som för många decennier sedan. Det är, ätminstone till största delen, en annan generation af åskådare, som i dag skänka sitt bifall åt skådespelaren, men han synes ännu vara densamme, som t. ex. när han, den 9 Februari 1826, efter representationen af ,,Shakespeare kär, inropades på scenen, första gången något sådant händt en svensk artist. Den 24 November 1825 lades den-gamla k. Dramatiska teatern i aska. Nils Wilhelm Almlöf hade den aftonen utfört en rol på nämnde scen. Trettioåtta år derefter invigdes den nya k. Dramatiska teatern. Nils Wilhelm Almlöf spelade äfven då, och det var han, som från den scenen först helsade allmänheten. Fem år hafva ytterligare förflutit, och ännu är Nils Wilhelm Almlöf samme beundrade skådespelare. Om honom kan sägas, att han är en ,gudarnes älskling. Och han förtjenar att vara det. Han är den svenska scenens stolthet och prydnad. Ingen kan varmare än han hafva älskat den dramatiska konsten, ingen med ädlare nit egnat sig åt dess utöfvande. Fyrahundra olika röler lära hafva utförts af denne skådespelareveteran. Och lika utmärkt som konstnär är Nils Wilhelm Almlöf som menniska och medborgare. Det veta alla, som hafva glädjen att känna honom personligen. Den svenska hufvudstadens publik egnar honom i dag sin hyllning, liksom hans kamrater och alla hans talrika vänner. Vid representationen i afton på k. Dramatiska teatern, då Nils Wilhelm Almlöf uppträder som Antonin Delorme i komedien ,Ungt folk, lärer äfven kungliga familjen infinna sig. — Kammarherren Benedicks. Dag. N:r beledsagar uppgiften om den aflidne kammarherren Benedicks stora donationer med efterföljande ord: Efter hr B:s död har det blifvit kändt, hvad man förut icke ens anade, att han i lifstiden utöfvade en icke ringa välgörenhet; att okänd och på ett hemlighetsfullt sätt komma med hjelp, der hjelp behöfdes, utgjorde hans största glädje — måhända den enda, som upplyste hans ensamma lif. Efter kännedomen häraf är sdet oss ett nöje att instämma i följande sord af en af våra kolleger: Då vi meddelade berättelsen om den aflidnes bortsång, hade hvarken vi eller någon annan Jaf våra kolleger någon blomma att lägga på hans graf, ty på hans i botten ädla -I sinnelag hade vi intet vittnesbörd att åberopa. Men bättre än af allt offentligt lof och pris hedras nu den aflidnes minne af ilde tysta välsignelserna från den oberäktineliva mängd af nödlidande och olvckliga.