Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 31 oktober 1868, sida 2

rtän hals, som med en liten flock trofasta och oförfärade kamrater gick i land på Siciliens kust, för att inom ett par månader genomtåga ett helt rike och omstörta dess regering, så var det ju äfven nu några till fäderneslandet återkomna landsflyktingar, som Spanien har att tacka för sin återvunna frihet, ehuru det för uppnåendet häraf knappast åtgått så många veckor, som det i Italien på sin tid behöfdes månader. Och likasom alla då förvånades öfver att se, huru ruttet det bourbonska väldet var i Syditalien, så var det visst ingen, som trodde, att drottning Isabella skulle falla nära nog utan strid, samt att alla skulle i skyndsamhet täfla om att öfvergifva henne, så snart slaget var gifvet. Äfven har den vackra enigheten emellan alla partiledarne (trots de onda spådomar, som i detta afseende varit yttrade); den jublande glädje, hvarmed dynastiens fall blifvit helsadt i hela landet; den ordning och det lugn, hvarmed omhvälfningen försiggått; den mildhet, det segrande folket visat mot sina förra bödlar, hvilka ännu under stridens sednaste dagar missbrukade sin makt, allt detta har så lifligt påmint om förhållandena i Sicilien och Neapel under Garibaldis minnesvärda fälttåg och korta styrelse. För att göra likheten fullständig, återstår nu endast för spanionerna att visa enighet vid valet af den blifvande styrelsen. ,Gaceta innehåller provisoriska regeringens manifest till folket. Efter en framställning af de händelser, som fört den nuvarande regeringen till statsrodret, yttras i manifestet, att revolutionen återställt den allmänna rösträtten som ett gonskenligt och faktiskt bevis på folke suveränitet. Efter proklamerandet af ean blifvande regeringens grundprincip Å: bredaste basis erkända af alla ju t skall den provisoriska regeringen fö: essa tillkännagifvanden af den allm na meningen i en totalförklaring öfver dmedborgerliga grundrättigheterna, af hvilka den vigtigaste utaf alla — genom de väsendtliga modifikationer, den skall ntöra i landets verldsliga organisation — är aterställandet ar den religiösa friheten. Manifestet håller strängt på nödvändigheten af denna reform och förklarar, att den icke kan skada, utan endast stärka den katholska kyrkan. Manifestet bekräftar, det regeringen skyndat att dekretera undervisningsfriheten, hvaruti den erkänner en reform af största vigt. Pressens frihet proklameras med det tillägg, att utan en sådan frihet skulle revolutionen endast blifva en tom och missledande formel. Församlingsoch föreningsfriheterna, såsom källor till fortfarande verksamhet och framåtskridande, erkännas äfven som grundsatser för revolutionen. Spanien skall med säkerhet kunna skrida framåt, om den administrativa centralisation, som är ett verktyg för tyranniet, icke längre trycker landet. Genom decentralisationen och en liberal statsekonomi skola äfven. kolonierna njuta revolutionens välgerningar. På srihetens och en god kredits starka grudvalar skall Spanien lugnt kunna företaga valet af en definitiv regeringsform. Utan att vilja gå en så allvarsam och nivellerad fråga i förväg, häntyder regeringen på juntornas tystnad öfver de monarkiska institutionerna som på ett mycket betydelsefullt tecken. -, Visserligen hafva vältaliga och berättigade röster uttalat sig för den republikanska regeringsformen; men så vigtiga än dessa meningsyttringar äro, så förtjena de dock ej så stor uppmärksamhet, som juntornas allmänna återhållsamhet i denna svåra fråga. Om likväl provisoriska regeringen skulle misstaga sig, och folkets beslut utfölle mot monarkien, så skall regeringen erkänna nationens suveränitet. Manifestet slutar med uppmaningen att hafva förtroende för regeringen, som inför cortes skall göra reda för sina handlinar. I en korrespondens skildras Prim sålunda: ,,General Prim bär en enkel vapenrock med två galdstjernor på ståndkragen, en hvit käppi — sådan det spanska kavalleriet begagnar — med breda guldborder, och detta är allt, som utvisar, att mannen är soldat, är general. Om han syntes i civil drägt, skulle man taga honom för en fin kavaljer, en exquisit salongsman, som vore fallen för ridning, jagt, spel och galanterier. Hans utseende är långt ifrån att vara martialiskt. Han har en vacker, men spenslig växt, icke öfver medelstorlek. Men Prims hufvud väcker mera intresse, än ett helt dussin s. k. soldathufvuden tillsammans. Det ligger en mystisk glans öfver. hela hans ansigte, likasom öfver ett af Tintorettos karaktershufvuden. Det djupt intensift svarta i hans stora ögon, hans hår och hans tunna mustacher frapperar t. o. m. i den på dylika gestalter icke just fattiga södern. Ett drag af ständig oro stämplar honom, ett drag, i hviket man läser hågen efter stora handlingark. I samma korrespondens heter det om Olosaga: ,Han är en undersätsig, axelbred, gammal herre af. omkring 60 år, men af ett starkt, kraftigt utseende. Han har mera utseende af lärd, än af spaniorernas feberaktiga fysionomi. Han talar flytande, hans organ är djup och välljudande. Hela hans uppträdande är fullt af värdighet. AMERIKA. Chefen på det engelska krigsfartyget .Topaze har till engelska amiralitetet inskickat en utförlig berättelse öfver den svåra jordbäfningen på den sydamerikanska kusten. Denna berättelse inskränker sig icke, som hittills, till skildringar öfver olyckan på en enda plats, utan möjliggör en klar öfverblick öfver hela omfånget af katastrofen. Vi meddela deraf följande: Vid Coldera drogo sig vågorna tillbaka kl. 9 på aftonen af den skickelsedigra 13 Augusti, men stego omedelbart derefter med våldsam häftighet 12 fot öfver den vanliga nivåen. Fartygen i viken ledo derigenom betydligt, under det sjelfva staden, som ligger på en liten höjd, blef skonad. Mellan Coldera och Iquique ligga — utom Cobija, som blef förskonad — inga mera betydande städer vid kusten. Iquique hade under de sednaste åren, hufvudsakligen genom import af salpetersyradt natron, betydligt tilltagit i storlek och betydelse, osa aa nn lhtimge räkan mo FE 0 0