Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 24 oktober 1868, sida 2

nännen blefve inkallade för att inom kort yttraAÅ ig öfver regeringsformen och välja statsöfverhuf-m udet; slutligen i betraktande at, att under nuvaande förhållanden antingen oöfverlagda sympahier eller fremmande påtryckning kunde utöfva tt oberättigadt inflytande på omröstningen: uppnanar juntan provisoriska regeringen att förklara, tt det — med afseende på det i Cadix den 17 September utfärdade manifestet — endast tillkomner de församlade cortes att afgöra frågan om reseringsformen. Denna förklaring skall likväl på ntet sätt ingripa i hvarje spaniors rättighet att ritt attala sin mening, eller att lägga sina peronliga sympathier i dagen, endast att det icke kan illäggas dylika tillkännagifvånden någon officiel caraktär.Det berättas i franska tidningar att exlIrottning Isabella står i mycket liflig förbindelse med sina anhängare bland adeln och presterna i Spanien, samt att hvarken hon eller hennes parti på något sätt uppsitvit hoppet om, att bourbonerna åter kunna komma på thronen. Detta lärer hafva föranledt den provisoriska regerinsen i Madrid att fästa den franske utrikesministerns uppmärksamhet derpå. Det säges, att kejsaren icke riktat någon uppmaning till Isabella af denna anledning, utan, endast? förtroligt underrättat henne om, att man i Madrid hade skarpt öga på hennes företag. Det berättas att exdrottningens moder, enkedrottning Christina, är högst missbelåten med dotterns beteende och specielt förebrår henne den okloka och öfverilade flykten från Spanien. Isabella vältrar hela skulden härför på sin amant Marfori, som den 18 September, då hon erhöll första underrättelsen om revolutionens utbrott i Cadix, afhöll henne ifrån att genast begifva sig till Madrid för att der nedlägga kronan i prinsens af Asturien händer och med revolutionens ledare blifva enig om ett regentskap, Den franska ,,Liberte för den 20 dennes meddelar som ett rykte, att Marfori dagen förut under sin vistelse i Brissel utmanat den bekante utgifvaren af tidningen ,Lanterne, Henri Rochefort, på grund at hans förnärmande artiklar emot exdrottning Isabella, och med ett pistolskott sårat honom. I Madrid har man nyligen lagt beslag på en mängd dyrbarheter, som på jernbanan voro adresserade till Isabellas intendent, Onate, som bor på slottet i Pau. General Novaliches har genomgått en mycket smärtsam, men väl lyckad operation, efter hvilken han börjat återfå talförmågan. Den provisoriska regeringen har inbjudit marskalk Espartero att komma till Madrid. Segerhertigen lärer afgifvit ett vänskapligt, men likväl undvikande svar. .Det är icke — så yttrar sig en korrespondent till Libert — för det, att den provisoriska regeringen har så stor lust att se honom i Madrid, men det kan vara klokt att hålla sig en utväg till förmedling öppen, hvilken måhända kan blifva nödvändig under loppet af några dagar. AMERIKA. I Newyork hafva demokraterna förberedt stora folkdemonstrationer. Så har en ofantlig procession blifvit organiserad af den demokratiska centralkomitn. Union Square har blifvit gjord till forum och Tammany-Hall till kapitolium. General Mac Clellan, Seymour, guvernörerna Parker, Church och English, senatorerna Cowan och Dixon samt en mängd andra notabiliteter skulle tala antingen i TammanyHall eller från talarestolen på Union Square. Mindre meetings hafva hållits i Filadelfia, Harrisburg, Indianopolis, Chicago, Lancaster och Pennsylvanien. I den sistnämnda staden blefvo republikanerna till och med anfallna af sina politiska motståndare. En strid uppstod, hvarunder flera blefvo sårade. —— — —— —I— :— FA AMS OMR 2 2 —— —— — —-——22—5292 Dagens post. SPANIEN, y azette de Franoe meddelar, att F 4. lärkonungen Ferdinand på örtroli förfrågan lärer förklarat att en förtrolig han icke vill mottaga den Sanska kronan, samt att han kunde a a sgifva samma förklaring för En sons, konungen af Portugal, räkning. Såsom redan är meddeladt, har ,,Times i en ledande artikel förordat Ferdinands kandidatur. England, som på grund af sina stora kommersiella intressen känner sig starkt draget till det af naturen rika, men försummade och illa odlade landet, önskar af goda skäl den iberiska halföns förening under en liberal och konstitutionelt sinnad monark. Konung Ferdinand har namn för sig att vara en sådan, och, efter hvad man vet om hans förra politiska verksamhet, talar allt för, att Spanien si honom skulle göra ett godt val. Det heIter i förenämnde artikel: ,, Såsom sakerna nu stå, synes konung Ferdinand vara den man, som den provisoriska regeringen framför alla andra fästat sina ögon på. Icke långt före Prims upprorsförsök i Januari 11866, under det Isabella intrigerade i La (Granja mot O Donnells minister, reste Ferdinand genom de spanska provinserna, der han genom ryktet om den visdom, redlighet och moderation, han lagt i dagen som regent, på kort tid förvärfvade sig en ofantslig popularitet. Redan då riktade många spanska patrioter sina blickar på Ferdinand, men denne tillbakavisade dem med den största bestämdhet och förklarade, att sintet på jorden kunde förmå honom att mottaga en krona. . För pressens representanter synes i , Spanien en ny guldålder hafva inträdt. Från Madrid berättas, att icke endast nära nog hela redaktionspersonalen af den proI gressistiska tidningen , Iberia erhållit reI geringsposter, utan att äfven expeditionsI personalen fått goda platser. Tidningen utkommer t. 0o. m. ännu under inrikesministern Sagostas nominella redaktion. I ett cirkulär från den spanska krigsministeren medgifves den kår, som hittills IUstått under marskalk Novaliches (denna kår förlorade — som bekant är — batal.Jjen vid Aleolea), samma fördelar och samma avancement, som medgifvits den öfriga delen af armåen. i A —— Norge. så Erercisreglementet. I den k. komit af Isvenska och norska medlemmar, som skall sammanträda i Stockholm för att omardl beta exercisreglemeniet för infanteriet, ha a still norska medlemmar blifrit utsedda: 35 nversto Grivsgaard, major Chr, Mö oc rkapten Gill. — — DUUHEbHÄHAUEAUHA 1— —