von Kapfelman såsom ombud för hans fader, lagmannen Joh. Bellman. Nu företedde Bellman konungens lejdebref i bevittnad afskrift af den 2S September 1763, hvarigenom B. tilläts att (på öfliga vilkor om angifvande hos konungens befallningshafvande, bevakning m. m.) i riket åter inkomma. Holmberg gjorde då den invändning mot domstolens behörighet, hvarom han i ofvanskrifna besvärsskrift talar. Derjemte hemställde han till rättens bepröfvande, om icke Bellman, som hvarken företett originallejdebrefvet eller styrkt att han sig vederbörligen hos konungens befallningshafvande anmält, måtte nu genast uuder bevakning ställas, Bellman svarade, att han från dess extraordinarie beställning i rikets ständers bank erhållit afsked och nu vore vistande hos sina föräldrar på landet i Brännkyrka socken, till bevis hvarpå uppteddes följande skrift: Att kr lagman Bellmans son hr Carl Michael Bellman städse och så länge dess k. föräldrar bott uti Stockholm och S:t Marize Magdalene församling, vistats uti deras hus och derstädes sitt underhåll haft, samt med dess k. föräldrar flyttat härifrån på landet till Årsta Sätesgård i Brännkyrka socken, det varder uppå begäran intygadt Stockholm den 2 Juni 1764. Gabriel Åman, Kyrkoherde uti S:t Marie Magdalene församling Original-lejdebrefvet lärer inom laga tid hos konungens befallningshafvande i Stockholms län hafva blifvit uppvist och uti landskansliet ännu vara qvarliggande. Häradsrätten resolverade derpå öfver IIoImbergs påstående, ur hvilkens resolutior vi ej akta nödigt att anföra mera, än att rätter förklarade sig behörig, samt, angående yrkande om bevakning, yttrade följande: ,Som Bellmar icke bevist det han inom laga tid hos konungens befallningshafvande kongl. lejdebrefvet uppvist och han enligt detsammas innehåll bör vara under be: vakning, så pröfvade häradsrätten skäligt det krono: betjente skola taga honom under tillsyn och an ständigt förvar.