Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1868, sida 2

rade och hvad man i dagligt tal kallar fullkomligt täta och sasta, absorberade många gånger deras volum af olika gaser, med hvilka de kommo i beröring. Ej allenast kunna dessa gaser icke frånskiljas vid upphettning, utan när metallerna utsattes för högsta möjliga värmegrad, underlättades absorberingen. Detta tyckes visa att gasen ej fanns i metallens porer i kondenserad form, utan hade fullständigt förenat sig med densamma i solid form, hvilket bekräftades derigenom, att man under två månaders tid inneslöt palladium, som innehöll vätgas, uti ett fullkomligt lufttätt kärl, och ingen vätgas kunde bemärkas hafva frånskilt sig. Att denna egenskap är lätt att finna och mäktig tillika, ser man, då under gynnande omständigheter ett stycke metall kunde absorbera åtskilliga hundrade, ja en gång tusen gånger dess egen volum af gas. Mr Grahams (en ansedd vetenskapsman) upptäckt är ännu i sin linda, men ingen vet ännu dess fulla värde i allmänna lifvet, otvifvelaktigt dock snart uppdagadt. Sedan ,,VIzi talat till sina valmän, har Gladstone ätven öppnat sin skrifoch språklåda. Hans adress är manlig, rättfram och på sak gående, väl upptagen, öfverbevisande samt derigenom i stånd att hafva vunnit ännu flera anhängare. I Lördags började han sin rundresa i den provins, Lancashire, hvilken han representerar, och höll der det första af sina tal till valmännen. Långt och, som vanligt, logiskt, späckadt med humor och i allt faktiskt upplysande, kunde detta tal ej annat än göra intryck, på samma gång försäkrande hr Gladstone om återval. När på hederligt sätt representanterne vigilera med tal hållna i öppet språk, å la bonheur, då måste valstrid respekteras, men det är vämjeligt att se huru nu subjekter användas såsom värfvare, hvilka äro utan heder och ära samt dertill icke vänner af nykterhetsföreningar. Måtte aldrig i gamla Srithiod sådant inträffa, ty en outplånlig skugga kastar det på den engelska representationen. Hvad ej valagitationerna upptaga i tidningarnes spalter, fylles af händelserna i Spanien. Man synes bestämma sig här för en opinion af egen natur, som jag ur säker källa hört och hvarom jag skall måhända i morgon kunna berätta. Ohyckshändelser på jernvägarne höra numera till dagliga företeelser. Naturligtvis måste vid den enorma tillväxten af trafiken, som vecka efter vecka förändras, något passera, och enligt statistiken dödas eller lemlästas blott en person på hvarje million som färdas. Detta är i sanning ej mycket, men dock nog att söka rättelse, och man umgås på fullkomligt praktiska grunder med planen att förmå regeringen eller postverket att, liksom nu är beslutadt med telegraferna, öfvertaga alla privata hufvudbanor. Jag har den äran vara personlig bekant med proponenten och skall snart nog i korthet meddela hans sifferuppställning, som är i alla afseenden ömsesidigt fördelaktig, på samma gång garanti härmed lemnades publiken för ordning, ej allenast hvad bantågs afgång beträffar, utan äfven i afseende å vården om reseffekterna, ty nu får enhvar taga reda och passa på att dessa ej försvinna. Man erhåller ej här såsom annorstädes qvittens å sitt resgods, och derföre kastas också detta huller om buller, på taken af vagnarne eller hvar annorstädes som helst. A