fjorton tum i botten; de innehålla fjorton engelska skålpund (!3:dels eng. centner), motsvarande femton svenska skålpund. (Engelsmannen är van att hafva varor af alla slag packade i kärl, inrymmande jemna underafdelningar at deras centner, så med smör, ost, m. m.) Lax så beredd betalas med en shilling för skålpundet, motsvarande åttifyra öre pr svenskt skålpund. Beredningssättet är med ringa salt, men god ättika och litet peppar. Bäst vore att härifrån införskrifva ett dylikt kärl för att kunna fullkomligt efterhärma dem; de äro af ek. Naturligtvis måste ett sådant kärl då innehålla dylik lax, hvilken ätes utan att utvattnas, eller beredas på något sätt. På tal om fisk, så sänder jag härmed en öfversättning af en artikel, som jag såg i går angående fisket vid Islands kuster, ifall det kan deri vara någon slags fingervisning för våra raska Bohusläns skärgårdsfiskare, hvilka år från år tilltaga i välstånd och utsträcka sin verksamhet). Då fransmän kunna finna uträkning att segla så långt från hemmet, hvadan då ej svenskarne, mera härdade, öfvade och? flitiga? Naturligtvis måste för ändamålet passande farkoster anskaffas, men belöningen i vinst är också stor. Innan jag lemnar ämnet angående hafvets invånare, vill jag nämna, att i dag publiceras utaf föreståndaren för den Atlantiska kabeln, att 1866 års ledning, som afbröts för några månader sedan, är lyckligen återställd, och kabeltelegrammer genom den emottagna. En ny seger för vetenskap och ingeniörkunskap. Jätte-ångaren , Great Eastern, under befäl af sin bepröfvade kapten Sir Andersson, är nu vid mynningen af Thamesen utanför Sheerness, för att bereda sig och utrustas för det storartade, numera ej omöjligt ansedda företaget att lägga en kabel från Europa öfver Atlanten. Fartyget är nemligen förhyrdt af det bolag engelsmän och fransmän, som fått monopol att lägga ytterligare en kabel till Amerika, denna gång dock med utgångspurkt från Frankrike. Denna nya föreningslänk kommer att göra mycken nytta, i det konkurrens derigenom åstadkommes, väl behöflig, emedan, ehuru kabeltelegramportot är betydligt nedsatt, det AngloAmerikanska bolaget med sina två kablar tjenar enormt, nästan inkasserande, två tusen pund om dagen. Med utgångspunkt från Brest i Frankrike kommer denna kabel att landas på den mest passande punkt af Nordamerika i staten Newyork. Konstruktionen är ungefär lika med den af 1866, tillverkad vid samma verkstad, endast med den skillnad att kopparledtrådarne äro en obetydlighet tjockare, samt att de yttre skyddstrådarne äro af homogent galvaniseradt Bessemersstål, kunnande emotstå en slitning af 1,000 dl, således 200 då. mera än de nuvarande kablarne. Denna kabel ledes i djupt vatten från Brest till S:t Pierre, 2,325 eng. mil, utan att räkna dess bugtande; derifrån till Amerika 722 mil i grundare vatten. Denna längd skyddas genom ett silicat, bestående af flinta och beck. Man har, på tillrådan af kapten Andersson, beslutat lägga denna kabel mycket sydligare än de andra, ty derigenom skyddas den mot skada af alla slag, synnerligast isberg. Koppartråden i denna nya kabel väger 400 6l. pr mil. Man antager att nästa Juni skall början med utläggning ske. För några dagar sedan besökte jag Patent-byråen, och der omtalade en af bibliothekarierna, att en man nyligen varit der att uttaga ett patent å en telegraf af alldeles ny beskaffenhet, hvarvid inga trådar eller ledningar behöfdes, utan på huru stort afstånd som helst kunde man muntligen meddela sig med hvarandra samt igenkänna på talet den person, som man kommunicerade sig med. Han berättade att han experimenterat med framgång emellan Newcastle och London samt var fullt öfvertygad om sin uppfinnings oöfverträfflighet och praktiska gagn. Embetsmannen försäkrade mig att sörfrägningar i tusental hvarje år ingå öfver patentkostnaden för uppfinningar, den ena barockare än den andra. En af de nyaste, intressantaste och nyttigare är en 1 dagarne gjord af föreståndaren för kungliga myntet här i London, nemligen en nuy egenskap hos metaller. Under noggranna analyseringar af meteorstenar, fann han att utom vissa vanliga metallämnen innehöllo de säkert förvarad eller rättare absorberad vätgas. Pullföljande observationerna och undersökningarne fann han, att metallerna palladium, platina och jern, ehurn aldrig så väl ham) Denna uppsats vilja vi meddela en annan dag. Red:n af H.-T.