Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1868, sida 3

på magen utester en från qvarnstocken utgående bom, och eggade blott stundom, genom ett gällt rop den förspända hästen till verksamhet. Qvarnen var så inrättad att stenen satt fast omkring denna upprättstående stock; — vid den derifrån utgående bommen, på hvilken pojken låg, var hästen fästad, och medan djuret alltjemt gick i en krets, vreds det omkring stocken och qvarnstenen samt hade sin köreven alltjenit bakom sig. En annan, smutsig och förvildad pojke, i skjorta, cheripa och gördel, låg äfven utsträckt på det ställe der det färdiga mjölet lopp genom en slang af oxhud ned i en tunna. Detta arbete var föröfrigt en lyx i den lilla staden, likasom mjölet, hvilket ingalunda skulle förarbetas till bröd utan blatt till sött bakverk åt sennoritas. Hvem af männen tänkte väl på att äta bröd här, då de hade det största öfverflöd af kött? I hela trakten fanns ej en enda åker, och det lilla hvete, som stod här och der vid husen, förvaradt i en ogarfvad hud, hade med karavaner kommit från det aflägsna Mendoza, Öfverallt i husen fräste emellertid frukosten. Köttstycken lagda på en eld af torkad kogödsel och träartadt gräs, — samt det oumbärliga mateh. Cigariller ersatte derefter all desert, Men pampas härdade innevånare voro ej vana vid läckrare spis och åstundade ej heller något annat. Kött, kött och kött var deras föda, sadeln deras hem, steppens faror och inödpr deras nöjen; — några vidare anspråk på lifvet egde de ej. (Forts.)