Article Image
härigenom rädd och kastade schalen från sig i en buske. Flyktingen undgick dock icke sitt öde. ty i hennes väg lurade en försåtlig grop, i hvilken hon stupade. Barnet föll äfven i samma dike. Den obekanta reste sig snart och ämnade fortsätta flykten, då en arbetskarl vid namn Gustaf Jönsson, som hört barnets rop om hjelp, kom tillstädes och fasttog tjufven. Denna lofvade honom både pengar och bränvin, om han rille släppa henne lös, men det hjelpte ej, i hon blef afförd till närmaste polisvaktkontor, der hon befanns vara för första resan stöld straffade Johanna Josefina Lindberg. Schalen återfanns i en buske. Vid förhör med henne nekade hon till att ha fräntagit barnet schalen, och uppdukade om tilldragelsen den osanna historien, att, när hon sammanträffat med Emelia, hade denna springande nopat om hjelp, för att återfå sin schal, hvadan Johanna Lindberg skyndat med henne, i afsigt att fastaga ett fruntimmer, som hon sett på något afstånd och hvilket hon trott vara den person, hvilken plundrat barnet. Just som hon var invid detta fruntimmer och skulle fatta det i kjolen, infann sig Jönsson och begick det svåra misstaget att fasttaga henne i stället för tjufven. Hon hade icke heller lofvat honom några pengar eller bränvin för att slippa lös, men erbjudit sådant för att athålla honom från gjordt försök att våldtaga henne. i Jönsson upplygte, att något annat fruntimmer än Johanna Lindberg icke varit der händelsen timat, och beträffande hennes oförskämda prat om den föregifna våldtägten, reducerar detta sig til dylika individers vanliga påhitt, för att om mö ligt slingra sig undan och tillika få uttrycka ett slags skadebegär mot den, som vållat brottslingens fasttagande. Målet remitterades, och Johanna Lindberg är qvar i cellfängelset. — En sjöman från Lödestorp i Hjertums socken hade i Måndags qväll vid Skeppsbron råkat i sällskap med prostituerade qvinspersonen Maria Wicklander, boende å den Bekanta ,Sjuttioåttan vid Skräddaregatan å Stora Otterhällan. Följden af denna tete å tete blef, att sjöbussen inlogerade sig der för natten. Morgonqvisten blef dock icke så angenäm, ty då fann han att plånboken med en sedel å 50 och 1 å 10 rår försvunnit, hvarjemte några silfvermynt i portmonnän äfven voro sin kos, men denna låg qvar. Maria Wicklander förnekade naturligtvis att ha tillegnat sig sjömannens penningar, men vid derom anställdt förhör gåfvos af några personer sådane upplysningar, att hon insattes i häkte, och sedan hon i går varit inställd hos poliskammaren, öfverlemnades den vidare ransakningen till rådhusrätten. En sjökapten har äfven i dessa dagar varit utsatt för ett liknande äfventyr, dervid jemväl tvenne af ,,Sjuttioåttans vestaler voro nära att fastna för ett dylikt spel, men saken aflopp med en varning att framdeles afstå från sådane spekulationer.

17 oktober 1868, sida 3

Thumbnail