Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 10 oktober 1868, sida 2

kl. 1, eskorterade af ,,gula kåren och cn kavallerisquadron. De helsades under vägen frän slottet till storthingsbyggnaden med hurrarop af talrika menniskomassor. H. M. mottogs af en deputation utaf sto thinget, med amtmannen Aall till ord årande, och begaf sig upp i lagthingssalen, der statsrådets medlemmar, de i Kristiania varande svenska statsråden, Höiesteret, civila och militära embetsmän voro samlade. Derifrån begaf man sig i procession till storthingssalen. II. M. sörklarade med följande tal Norges nittonde lagtima storthings förhandlingar öppnade: 5Gode herrar och norske män! Den tidrymd, som förflutit sedan storthinget si var församladt, har på det hela taget icke yv:rit gynnsam för våra näringar. Ehuru detta icke kunnat blifva utan inflytande på statsinkomsterna har man dock sett sig i stånd till att utan vidtagandet af utomordentliga åtgärder betäcka utgifterna. Den förändrade organisation af armbens hafvudvapen, som sista storthinget genom sina anslag satte Mig i stånd att besluta, har blifvit genomförd. Det, som nu först och främst för armäen erfordras, är anskaffandet af tidsenliga vapen. Härtill erfordras emellertid ett ansenligt belopp utafver den allmänna militärbudgeten, och en så skild härpå syftande proposition skall föreläggas storthinget. Ordnandet af den högre skolundervisningen har på sednare tiden, till följdlat de framskridna kulturförhållandena, nästan i alla länder tillvunnit sig en hög grad af uppmärksamhet. Jag har låtit en komit taga detta ärende under öfvervägande och de på denna komites arbeten byggda, lagförslag skola storthinget föreläggas. Den komite af norska och svenska män, som varit tillsatt för att taga under öfvervägande, hvilka förbättringar de mellan rikena bestående unionella bestämmelserna ändamålsenliven kunde e hålla, har förenat sig om ett förslag till ny w onsakt, som jag funnit bygdt på de grundvalar ör behandlingen af detta årende, hvilka Jag i Mitt tillkännagifvande i sammansatt statsråd den 18 Februari 1862 har angifrit. Jag ämnar framlägga detta förslag samtidigt för båda rikenas represcutationer till behandling af hvardera bland dem i grundlagsenlig ordning. I medvetande derom, at omtanke lör unionen och lika hängifvenhet i hvardera rikets lycka och sjelfständighet ledit alla Mina steg i detta ärende, uttalar Jag ånyo och ned ännu större tillförsigt den förhoppning, som ag uttalade i Mitt ofvannämnda tillkännagifvande och upprepade för det år 1562 sammanträda: de storthinget, att båda rikenas representationer vilja understödja Mina sträfvanden att bringa denna sak till en lycklig utgång. Storthinget skall — derom är Jag öfvertygad — med glädje mottaga underrättelsen om min höst älskade dotters, prinsessan Lovisas, förlofi med Hans Kongl. Höght kronprinsen Fredrik Danmark. Våra förbållanden till alla utlöndska makter bära prägeln af vänskapliga tänkesätt. . I det Jag härmed förklarar Norges nittonde lagtima storthings förhandlingar öppnade, anropar Jag Försynen, att den mättöå leda och välsigna edra arbeten, och förblifver eder, gode herrar och norske män! med all kongl. ynnest och nd välbevägen. Sedan statsministern uppläst berättelsen om rikets tillstånd under de förflutna tre åren och presidenten utbragt ett Gud bevare konungen, fosterlandet och brödrariket! hvilket upprepades at thingets medlemmar, lemnade H. M:t och de öfriga kungl. personerna salen. Efter det storthingets öppnande hade egt rum, begäfvo storthingets ledamöter sig in corpore upp på slottet, der presidenten Harbits höll ett tal till H. M, i hvilket han helsade hertiginnan af Dalarne, som nu första gången besöker Norge, och lyckönskade den kungliga familjen i anledning af prinsessans Lovisas förlofning. Konungen svarade och tackade för de känslor storthingets medlemmar tolkat för honor och hans familj samt önskade dem lycka och framgång vid. deras förestående arbeten. — Middag. I anledning af storthingets öppnande i Tisdags gafs på slottet middag för omkring 300 personer. Storthingets president utbragte skålen för konungen och drottningen samt en lyckönskningsskål för det unga, förlofvade paret. Konungen utbragte derefter storthingets skål. — Kronprinsen af Danmark skulle på ångsartyget ,Kristiania i Onsdags afresa till Köpenagaamm. — Tolhmängden i Kristiania utgjorde vid slutet af år 1867, enligt de af sundhetskommissionen nyligen utgifva tabellerna, 61,510 personer, som hade fast uppehälle inom stadens gränsor. Afsigten med räkningen, hvilken hädanefter sannolikt blifver årlig, är att skaffa en pålitlig mortalitetsstatistik, såväl för hela staden, som för enskilda stadsdelar, och derigenom få en säker vägledning för de. sträfvanden, hvilka i sanitär riktning utgå från sundhetskommissionen. — Ryska hamnar vid Hvita hafvet. ,,Morgenbladet för förl. Tisdag innehäller början till en artikelserie af prof. Friis om ryska lappmarken, hvari han visar att den ryska kusten mellan Hvita hatvet och gränsen till norska Finnmarken, långt ifrån att, som man hittills antagit vara fattigt på hamnar och gifvande fiskställen, tvärtom i båda dessa hänseenden kan fullt mäta sig med den norska Ishafskusten. flrtahana dan IA —