Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1868, sida 2

med saknad minnas den lika godlynte som skicklige läraren. (A-B.) — Riksbankens veckorapport. Den 19 Sept. Den 30 Sept. Rdr rmt. Rdr rmt. Utelöpande sedlar 24,379,341: 83. 24,881,896: 28. Afdragsposter 2,405,814: — 2,405, ; Sedelskuld 21,973,527: 83. 22,476,0 Depositioner 3,794,434: 32. 4, 040, 4 i Sedeloch deposij tionsskuld 25,767,962: 15. 26,516,516: 23. Obegagnade andelar af kreditiver och låneförlag 8,399,055: 11. Sgr 34,856 34,915,571: 34. Bankens reservfond 9,748,95 9,765 582: 58. Summa 44,605,236: 71. 44,681,253: 92. Metallförråd 14,605,236: 71. 14, 681,253: 92, Laudsorten. Örebro. Äktenskap mellan baptister. I , Nerikes Allehanda för i går läses: härvarande Betelkapell försiggick i Måndags afton en högtidlighet, som står i strid mot gällande lag, men dock af samma lag nästan oundgängligt framkallas. Ett baptistpar ingick, i församlingens krets och jemväl i andra vittnens närvaro, en äkta förening, ehuru utan lysning och vigsel. Mjölhandlaren J. E. Hellström tog klädsömmerskan H. G. Levin till sin maka. Högtidligheten inleddes med afsjungande af n:o 81 i ,,pilgrimssångernas 1:sta samling, likalydande med n:o 213 i svenska psalmboken: ,, Jesus är min vän, den bäste. Sången, som inom baptistsamfundet odlas med förkärlek och framgång, leddes af skolläraren Österholm med biträde af ett orgelharmonium. — Religionsläraren Hamvall förrättade bön och uppläste samt tolkade ett par bibelstallen (1 Moseboks 2:a kap. 18:e och 21:4 —24:e verserna samt delar af Efeserbrefvets 5:e kapitel). — Derefter talade han om anledningen till dagens högtidlighet, sade sig ingalunda vilja klandra den statskyrkliga vigseln, men trodde, att de, som at samvetsskäl ej vilja underkasta sig densamma, derutinnan böra ega sin frihet, allt under uttryck af den önskan och den varma förhoppning, att civiläktenskapets fullständigare införande snarligen måtte gitva en fullt laglig form åt sådana äktenskapsförbund, som det här ifrågavarande. Nu nödgades man följa föredömen från Tyskland och Amerika, afslutande äktenskapet inom sina trosvänners krets i förväntan på en friare, mera fördragsam lagstiftning. — I bibeln fann talaran icke några giltiga stöd för vigseln, sådan den vanligen förekommer. Efter en historisk återblick på de äktenskapshögtidligheter, som brukades hos judarne, och på dem ibland de förste kristne, fann talaren ingenting annat stadgadt eller af bruket från den första kvistna tiden påkalladt, än att äktenskapsförbund skall slutas ,,i Herranom. Vigseln undvika baptisterna derför, att de anse ingen jordisk person hafva ovilkorlig magt att viga eller helga, att de finna ett sådant anspråk i viss mån påfviskt, samt att de erkänna blott en medlare, en offerprest, om än alla rätte kristne i viss mån kunna kallas andlige prester. Endast Guds ord och bönen kunna sålunda viga. Andre, som annorlunda tänka, böra derefter handla; enhvar borde i sådana ting oförkränkt åtnjuta tankeoch handlingsfrihet, inom sedliga gränser. — Etter att ytterligare ha uttalat några allvarliga erinringar om äktenskapets vigt och betydelse intog talaren sin plats bland församlingens medlemmar. Till ett ,,kärlekens altare, att vi så må uttrycka oss till ett med blommor och grönt smyckadt bord nedanför predikstolen framtradde nu brudparet. Vändande sig till församlingen förklarade brudgumen och bruden, att de togo hvarandra till äkta makar, och lofvade att obrottsligen älska, stödja och vårda hvarandra, och till ett förbundstecken öfverlemnades och mottogs en ring. De båda, som nu enat sina öden, utbådo sig församlingens förböner. Hr Hamvall höll nu bön, slutande med en lyckÖnskan till de nygifte, hvarefter uppstämdes en lofsång (Pilgr. s. n:o 180). Sedan lästes ,, Fader väroch Välsignelsen, och åter följde några af dessa lifliga pilgrimssånger (n:o 20 i l:a samt 33 och 9 i 2:a samlingen). Under sistnämnda sånger kringbjöds bland de nere i salen samlade bröllopsgästerna vin i glas med ,,småbröd dertill, en lätt ,,kärleksmåltid. Ännu en sång (n:o 32 i 2:a samlingen), och man åtskildes. — De närmaste vännerna följde de nygifta till deras hem att der tillbringa aftonen. YBrosessor Stenberg anlände i Tisdags till Örebro och besökte det nordöstra bränneriet, der handlanden Hagendahl sedan Oktober månads börJan med framgång tillverkar lafbränvin, 300 kannor om dagen. HBFBeagjagter. Såsom tillägg till förut meddelade notiser om elgjagter meddelas från Noratrakten, att å Sikfors bruks skogar sköts för några dagar sedan en elg och sednare ytterligare en elg Å Bredsjö bruks mark. Häktad och befriad. En grufarbetare K. J. Lamberg vid Kafveltorp blef sistl. Lördag af länsmannen i Nya Kopparbergs härad häktad, derför att han å allmän väg i vredesmod dragit knit och dermed tillfogat annan person skada. Han insattes i häradshäktet, som är beläget midt i Nya Kopparbergs kyrkoby, men befriades derur under natten till Söndagen af grufvearbetarne N. M: Lamberg, A. J. Pettersson och E. Nilsson, som med yxor och jernspett sönderbröto dörren till häktet. Alla fyra hafva, efter hvad man lyckats upptäcka, begifvit sig på väg till Wermland. Konkurs gjordes i Måndags vid Örebro rådhusrätt af framl. öfversten S. R. Löwens sterbhusdelegare. Staten upptager 17,679 rdri tillgångar och nära 67,742 rår i skulder. — Askersund. Skarpskytteföreningens prisskjutning egde rum den 27 Sept., då 4 prisr utdelades. af hvilka G. Andersson i Harge tog 1:sta, ett gevär, för 35 ringar. — Nora. PFrisskjutning hölls d. 4 des af Nora, Grythytte och Karlskoga skarpskyttar, hvarvid 16 priser utdelades, af hvilka 1:sta, ett remingtonsgevär och 5 karoliner, togs af smeden G. Andersson i Hammarby, för 40 ringar och 2:dra, ett kammarladdningsgevär och 5 karoliner, af målaren C. G. Wahlberg, äfven hemma i Hammarby, för 38 ringar. — Ekesjö. Donation. Aflidne rådman Palmblads testamente innehäller bl. a. 5,000 rdrs donation till en stipendiefond vid stadens elementarläroverk. — Venersborg. Rån. Sistl. Mändags afton vid 7-tiden blef arbetskarlen August Andersson från Sandviken i Gunnarsnäs socken å Dal, stadd på vandring till staden, enligt egen uppgift, af tvenne manspersoner på landsvägen i närheten af Starkebo, ungefär 1 mil från staden, öfverfallen och rånad. Bofvarne afryckte den stackars karlen sin påhafvande ytterrock af grå korderoj, kantad med svarta band, grått foder i lif och skört samt i armarne svart sidenfoder, hvarjemte de fråntogo honom en selranke med messingsbeslag. Dessutom visiterades den anfallnes alla fickor. Den sålunda öfverfallne måste taga nattqvarter hos skogvaktaren på Öhagen, hvilken hjelpte den rånade att leta rätt på 15 rdr i sedlar, som han hade besinning nog att i mörkret kasta ifrån sig under ana. n1