Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1868, sida 2

Men annorlunda ar forhållandet mom Sverge, skall man måhända invända. Det är ett stort misstag! Vi äro på intet sätt i detta hänseende sämre lottade än de öfriga europeiska nationerna. Sannt är, att de rubbningar som här egt rum inom värdena i allmänhet, och fastighetsvärdena isynnerhet, varit af en allvarsam art; de ha reducerat dessa värden betydligt, med en fjerdedel, en tredjedel, ja stundom ännu mera; men, låtom oss utan skygghet skärskåda förhållandena, och vi skola finna, att dessa reduktioner i värdeförhållandena varit fullt berättigade, och att endast genom dem det normala tillstånd inträdt, som gjort det möjligt för en sund affärsverksamhet att åter blitva hemmastaddk). Jorden har eller håller åtminstone på l att återgå till ett värde, motsvarande en sa rimlig pretention på afkastning; stenhusfastigheterna ha betingat priser, som ståttir i ett naturligt förhållande till hyror och r onera, och det imaginära värdet utaf tillkonstlade värdepapper har reducerats till h sin rätta halt. Mången skall säga, att d just i dessa förhållanden ligger vår olycka; b — vi äro af motsatt åsigt: denna revolu-k tion i värdena har varit af behofvet på-sö kallad, enär just värdena. tillkommit på ; å ä e D i RR ÖS SIA LHR Hu HH DO ett konstladt sätt, — och det är endast ur denna omstörtning som en föryngrad verksamhet, hvilken skall veta att göra sig å till godo nya vunna erfarenheter, på samma gång den låter de gamla utgöra sig en helsosam varning, skall utgå och väl-si signande utbreda sig öfver vårt land. 8 Vi upprepa ännu en gång, att det är u ett misstag, att förhållandena inom vårt u land gifva anledning befara eller ens be-d rättiga till en fortfarande stillhet! 1 Lätom oss till att börja med kasta en b blick på jordbruket, denna vår hufvudnä-m ring. Irets skörd på råg och hvete har varit u särdeles rik, och rotfrukterna lofva godt. s Potatisen är det godt om, hvilket bäst sy-sd nes af de låga priserna. — Hösten ärit herrlig, och jordbrukaren kan begagna!ln den för att få köra upp trädet och äfven de fält, som skola besås med vårsäd. — ie Höstsädet är särdeles vackert och en lyck-e lig sådd är hufvudsaken för det komman-! de året. I Genom denna höst ersättes mycket aff den minskade fodertillgången. Man må-i ste ihågkomma att Sverge eger omkring: 4 1,200,000 kor, 400,000 oxar och tjurar, I 400,000 hästar, 8 500,000 ungboskap, 8 1, 600,000 får, : 500,000 svin; alltså cirka 4,600,000 kreatur. f I Genom den nuvarande väderleken besparas således minst 1 million rdr i foder-. värde för hvarje dag. Tillkomsten af denna dagliga vinst af 1 million rdr är att tll.! I i I I skrifva höstens blida väderlek, hvarigenom erhållits så förträffligt bete för landets kreatur, till följd hvaraf torrfoder för dem i hö eller säd kunnat inbesparas till ett dagligt värde af minst 1 million rdr, eller för sista hälften af September månad — (15 dagar 2e15 mill. rdr! Om Oktober jäfven blir blid och kreaturen endast om dagarne kunna vara ute, erhålles åtminstone en besparing af hälften, eller 500,000 rdr pr dag. Således — tillsammans med September 30 millioner rdr. Spanmålsbrist är ej att befara, utan finnes det icke obetydligt till export. Rotfrukternas rika skörd minskar åtgången af spanmål. Om äfven vårsäden öfverhufvud lemnat ringa skörd, så har höstsädet (hvete och råg) lemnat så mycket mera och redan uti sädens qvalit och tyngd är en tillökning af minst 20 procent öfver fjolårets afkastning. Om man beräknar att af Sverges 5 millioner tunnland öppen åker, hälften eller 2!(; million bär säd, och denna säds afkastning ökats i år öfver fjolåret med 20 Å eller cirka 2 tunnor pr tunnland, så skulle årets skörd öfverstiga fjolårets med cirka 5 millioner tunnor eller ett värde af cirka 70 å 80 millioner rdr, hvilket utgör ungefär 6 x ränta på svenska jordens halfva uppskattningsvärde. Kasta vi åter en blick på penningeställningen, så kan man icke undgå att finna den i allo vara tillfredsställande. Penningar finnas uti öfverflöd i alla banker, och hvad vår kredit i utlandet beträffar, så är den god, till och med i stigande, hvilket bäst synes på noteringen af våra obligationer. Och ändock detta betryck, detta missmod, denna klagan öfver , dåliga tider! Vi tveka icke att säga hvarest, efter vår förmening, orsaken till detta missförhållande är att söka. Det är icke att söka i bristande hjelp från statens sida till jordbruket, lika litet som det är att söka i de enskilda bankerna, eller den frihet i utbyte, som på sednare tider allt mer och mer tillämpats hos oss; ty jordbruket har i hypoteksbankerna fått allt det understöd det rimligtvis kunnat begära, och att dessa lån icke sällan med föga urskiljning användas, må väl icke utgöra något skäl för stora medgifvanden från statens sida; penningen har aldrig ändrat sin natur, att bana sig väg dit, der den kan fördelaktigt användas, vare sig nu att den tages från en enskild persons kassakista eller från bankens hvalf, — och öfvertygelsen om det fria utbytets välsignelse torde få anses ha vunnit så pass ) Vi måste häremot inlägga en reservation. na 8 ffH1tAMAarshatfua OoOnA för. MA tt ke fet mt —BF;ZZ3AZ — — —DFL-—— —— — or nr — — — —— —— — OOAU— NN ot — — få CA i fm bd fört för fr