Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 oktober 1868, sida 2

stridskrafterna. Tillika med prins Wilhelm skulle — efter hvad som berättas ni — en del högre badenska officerare afskedas, enär man icke litar på dem under kritiska omständigheter. Till Augsb. allg. tl Zeit. skrifves från Carlsruhe den 23 1! Sept.: Prins Wilhelm, som bestämdt är 2 den mest populäre prins i vårt regenthus, jen i lika hög grad för sitt förekommande -sätt och sin intelligens älskad och aktad furste, var tillräckligt bekant för att vara spreussiskt sinnad. Det tillskrifves närmast hans initiativ, att den badenska armåkåren blef fullständigare och snabbare organiserad efter preussiskt mönster än i snågon annan sydtysk stat, likasom prinsen äfven förut sjelf stått i preussisk tjenst. Man kan t. o. m. påstå, att denna nya militärorganisation, som ingalunda kan berömma sig af att åtnjuta stor gunst i landet, icke blef mera impopulär för det, att det just var prins Wilbelm, som stod si spetsen för den. Och nu måste dock den badenske prinsen vika för den preussiske generalen! Efter prinsens afgång skall det följa många andra , mindre srivilliga afsked. Det berättas redan, att general Laroche är betänkt på att draga ssig tillbaka ,för sin helsas skull, och de mänga ordensutdelningarne till högre officerare lära till en del afse att bortleda uppmärksamheten från flera redan inledda liknande åtgärder. ÖSTERRIKE. Som man förmodade, har grefve Taaffe blifvit förordnad att ad interim efter furst Carlos Auersperg vara president i den cisleithanska ministeren. Som den afgångne ministerpresidentens efterträdare på allvar nämnes hans bror, furst Adolf Auersperg, öfverstelandtmarskalk i Böhmen. om en annan bror, grefve Anton Auersperg, vet man, att han icke vill öfvertaga något embete. Kejsarens resa till Galizien lärer icke blott vara uppskjuten, utan helt och hållet slagen ur hågen. I Krakau och Lemberg hade man redan vidtagit storartade förberedelser till mottagningen, enär de praktälskande polackerna icke ville stå tillbaka för ungrarne, som vid kröningen i Pesth förra året utvecklade så stor pomp och ståt. På grefve Palockis slott Krzeszowice, nära Krakau, var allt inrättadt på det mest lysande sätt för kejsarens och hans svits mottagande, Fyrtio adelsmän af landets förnämsta familjer skulle till häst och iklädda präktiga nationaldrägter hafva utgjort monarkens hedersvakt och åtfölja honom på hans utflykter. Många tusen — bland andra en mängd deputationer af bönder, till en del lång väg ifrån — hade strömmat till Lemberg och Krakau. ÄÅreportar och triumfbågar med tusentals flaggor voro uppförda, tribuner för damerna voro byggda, och stora summor voro utgifna för förberedelserna — kort sagdt: alla väntade de höga gästernas ankomst, då ryktet plötsligen förmälde, att de icke skulle komma. I början ville ingen tro derpå, men då underrättelsens riktighet bekräftades, gaf folkets ovilja sig luft i hårda uttryck mot landtdagen. Som man vet, har ståthållaren i Galizien, Goluchowski, lemnat denna sin post. Ståthållarskapet lärer framdeles skola uppdragas åt riddaren v. Porsinger i Krakau, en embetsman, som noga känner landets förhällanden, och under mellantiden skall en ståthållare sökas bland polackerna. Man är nyfiken om att erfara, hvad den galii-ska landtdagen skulle göra med adressen, som nu tillfölje af kejsarens uteblifvande icke: kan användas i den föreliggande formen. ITALIEN. l Konungen har afrest till Lombardiet, för att göra ett besök hos kejsarinnan af Ryssland, som befinner sig vid Lago di ; Como. Grefve Menabrea ha åtföljt konun; en. eg FRANKRIKE. De kejserliga sägas skola afresa srän ! Biarritz den 10 dennes. 1 Omkostnaderna för Walewskis begraft ning skola bestridas af kejsarens civillista. Tidningarne ,,Sigcle och , Opinion Nationale berätta, att exdrottning Isabella — trots alla officiella dementier — någon af de första dagarne efter den spanska revolutionens utbrott varit i Biarritz. ,Libertö kryddar historien med det någg, art kojsarinnan Ergenie förenat sina böner och tårar med Isabellas för att förmå kejsaren till aktift bistånd, men förgäfves. Det påstås äfven, att påfven sändt kejsar Napoleon en egenhändig skrifvelse, i hvilken han blifrit uppmanad att ,genom sin mäktiga hjelp krossa Isabellas och kyrkans fiender. Kejsaren lärer emellertid med det lugn och den tystnad, hvilka äro honom egna, lagt påfvens skrifvelse afsides. Af ett meddelande i den af Rochefort redigerade ,,Lanterne finner man, att han haft en duell på värja med Ernest 6 Baroche, en son till justitieministern. Du-Å ellen egde rum den 27 September påfj gränsen af Nederländerna och räckte unfi ti så nr 8 .——— G —2ZSCE — c: — — —— O— — — gefär en qyart, under loppet hvaraf flera pauser förekommo. Vid den första korsningen af värjorna blef Baroche lätt sårad i bröstet; vid den tredje fick han ett värjstygn i låret, men önskade likväl att t fortsätta striden. Vid den temte och sista sammandrabbningen blef Baroche sårad i bi sidan och Rochefort i högra armen. Vicor Hugos söner — Frangois och Charles — voro Rocheforts sekundanter. Duellen slutade på tvenne närvarande läkares be-. zäran. m ENGLAND. Den unge och rike markisen af Bute nar anslutit sig till dem, som strida för m oinskränkt frihet i valrätten, och i ett st ref till sin liberale kusin, öfverste Stuart, neddelat honom, att ehuru han personlist sen är böjd för tory-kandidaterna, hvarde sen hans arrendatorer eller i hans tjenst tående personer skola i ringaste mån inaf kränkas i utöfvandet af sin valrätt. Han sk ttrar äfven, att förhållandena mellan dem fr. ch honom icke skola förändras med ansk edning af de förestående valen, huru än ans underhafvande komma att rösta. , Ty fö — så heter det i brefvet — ingenting är nera vidrigt för min känsla och mina be nskningar, än försöken att kränka nåons samvete. SPANIEN. sic