Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 oktober 1868, sida 3

Blandade ämnen. Ny begrasningsmethod. Många vilja ännu icke tro ati läkare kunna med fullkomlig visshet säga om en menniska är verkligt död eller icke, och alla dessa. som följaktligen tro på möjligheten för dem att blifva lefvande begrafne, böra vara hr Franz Wester i Newyork mycket tacksamma för en uppfinning, hvarå han tagit patent. Hans uppfivning är icke ett medel att förekomma begrafningar före döden, men att göra dessa så litet obehagliga som möjligt. Om man använder hans method, kan man utan skrupler begrafva de mest lefvande menniskor i verlden; om de icke äro synnerligen retliga, skola de ej taga illa upp det, och blifva de förtretade, så kunna de gudvarelof komm? tillbaka och sjelfva säga er det. Hr Wester förfärdigar en likkista af den vanliga fasonen men högre och bredare, så att den begrafoe må ha något svängrum deri, i fall han behöfver det. Under det ställe, der hufvudet skall ligga, är en låda, hvari den sörjande familjen icke må glömma att lägga färskt bröd, ett stycke skinka eller kött, ett par buteljer vin och en korkskruf. Ofvan hufvudet uppstiger en trumma af två fots diameter, lik en skorsten, så högt att den når en fot ofvan jord. Skorstenen är täckt med ett lock, söm invändigt är stängd med en rigel, så att det ej kan öppnas utifrån af någon nyfiken eller spektakelmakare. Ofvan locket är anbragt en ringklocka, hvars snöre räcker ned till den döde, så att han kan komma åt att draga i det. Vi hoppas att man nu förstår inrättningen. Föreställ er, bästa läsare, att man har begraft er i går, men att ni icke är död — hvilket säkerligen ingen önskar — utan bara skendöd. Ni vaknar i dag nedmyllad i en kyrkogård, men uti en af hr Westers kistor. Då händer ett af de tu: antingen att ni känner er rask och dugtig, eller att ni är klen och svag. Är ni rask, så fattar ni med händerna tag i det stadiga snöret, som hänger öfver ert hufvud, kryper först med hufvudet, sedan med axlarne, slutligen med hela kroppen in i skorstenen, halar er uppför den, öppnar locket, hoppar muntert ned på marken och går hem, för att göra er fru en öfverraskning. Är ni klen, så öppnar ni lådan under er, äter ett stycke bröd med skinka och dricker ett par glas vin, låter maten smälta en stund, och sedan ni härigenom hemtat krafter, fattar ni klocksträngen och ringer samman. så att hela grannskapet ruar till kyrkogården och hjelper er upp ur det underjordiska fangelsehvalfvet. Tidningen ,1e Courrier des Etats Unis berättar att uppfinnaren nyligen i Newyork anställt försök med sin likkista i närvaro af en förtjust publik.