pass nordvardt, att vi vid Greenwich meridian skulle vara på höjden af 80e 30, för att derefter åter börja mot söder, för att vid Grönlands-kusten vara på 80e, som Nordenskiöld betecknat. Redan Måndags morgon sågo vi dock, och voro vid middagen inne i isen; jag styrde dock på tills den blef så tät, att ingen möjlighet fanns att komma vidare. Det enda väderstreck, i hvilket skyn nu angaf öppet vatten, var NO.; och ehuru jag naturligtvis med det angifoa målet, Grönland, sökte tränga sydvardt öfver, blef jag rätt glad, när Nordenskiöld ansåg det bättre att gå i den direktion, himlens utseende angaf vara säkrast; ty af allt var det ingenting jag från början varit mera angelägen om, än att, medan ännu årstiden vore fördelaktig för att kunna se och döma, undersöka isen. Vi styrde således mot NO. med orden: fullt segelbart vatten om styrbord. På Tisdag förmiddag hade vi en frisk S0.; vattnets temperatur var :e27,4 och förhoppningen att komma högre, än fartyg förut med säkerhet kan anses hafva varit, var stor, till dess vi vid middagen hade is igen. Ännu hade vi ej sett annat än lös is; men på Onsdags afton kl. 9 kommo vi till en fullkomlig iskontinent och styrde med NNV. kurs långs densamma. Detta var ytterligt exciterande. Slutligen kl. 12 12 på natten började den öppna kilen i isen att smalna, så att den ej var mer än 2:ne fartygslängder bred. Vädret var herrligt och jag lade fast vid iskanten och lodade på 930 famnars lerbotten. Nordenskiöld och Palander gingo ett stycke utåt isfälten — det var sådan is som Parry fåfängt sökt — visserligen en och annan ,hummock (knöl), men i allmänhet inga andra höjningar och sänkningar än hvad den frusna snön bildade. — Hvart man här blickade såg man på båda sidor om fartyget intet annat än en oändlighet af is, ungefär som om vi gingo genom en kanal som gick genom ett slättland, men allt i förstoring, — en följd af den här märkvärdiga refraktionen. Då vi åter lemnade, styrde vi långs babords is, och det förflöt 3 timmar innan vi åter kommo till lös is. Enligt beräkning, som förts med ytterlig noggrannhet, skulle vi nu varit å 81e 23, och vi hoppades, att Golfströmmen, som vi ovedersägligen hade känning af på Tisdagen, hade fört oss de öfriga 9;; men det blef vid förhoppningarne. Vi hade ännu icke sett sol sedan afseglingen från Kobbes Bay, och jag begagnade derföre tillfället att på Thorsdags morgon lägga fast vid isen, för att få några astronomiska och magnetiska bestämmelser. Sällan har man varit mera angelägen att finna en liten middagshöjd; — men man såg snart, att strömmen varit lika litet gynnsam mot oss som mot Parry. Latituden var 80 52, longituden 11e 57 och det nordligaste vi varit omkring 81? 10. Kursen fortsattes tills vi mot afton fingo sigte af Sjuöarna. — Äfven här låg drif-isen lös. Vi försökte tränga ned mot Brandewyne Bay; men det frestade för mycket. Vi gingo derför ned till Liefde Bay, der jag lemnar Nordenskiöld, medan jag intager kol och hemtar våra vetenskapsmän. Vi afgå till kolplatsen i afton. Ehuru det således icke kan sägas, att vi hafva chance att komma särdeles långt, så har denna rekognosceringsresa dock varit af största intresse såväl i vetenskapligt som rent praktiskt afseende. Jag har gjort mycket djuplodningar och lodat ända till 2,100 famnar, medtagande från detta djup några goda portioner lera för våra geologer. Förmedelst vår lilla invindningspatent tager hvarje inhalning föga längre tid än utlöpningen. Lodningen på 2,100 famnar upptog endast 3, timma, som är vackert, då utlöpningen tager från 2 m. 20 s. till 4 m. 30 s. på 100 famnar. I isen vid Sjuöarne råkade vi en fångstbät, som underrättade, att preussiska nordpolsfararen ligger i Hinlopen. Efter deras utsago skulle ,,Coldevay ej kommit Grönland någonstädes närmare än jemt och rätt i sigte; derefter skulle han gått mot Tusen-öarne, men ej heller kommit dem närmare än 400, och sedan vester om in till Hinlopen, hvarest han nu afvaktar chance att komma mot Giles land, der det ännu lärer ligga fast is. Nordenskiöld hade nu för afsigt att med alla man ombord åter söka på Grönland; men då jag icke anser mig med alla dessa menniskor ombord kunna göra några de minsta vågförsök att komma fram, och vi således skulle få vända om med dessa efter att hafva tillsatt tid och kol onödigtvis, hvilka, enligt mitt förmenande, bättre kunna användas i Hinlopen och Nordostlandet, så afgå vi nu dit, för att om 14 dagar här aflemna våra hemgående. Vi må alla samt och synnerligen utmärkt väl och trifvas godt alla. Vi vilja härtill lägga, att i går afton ingick bref från vår korrespondent inom expeditionen, fortsättning å det föregående, deri ock omnämnas de fåfänga försöken att gå längre mot norr. Utrymmet har ej medgifvit oss att införa detta bref förr än i morgon. — Årivieret qvarligga för närvarande 68 stycken större, på saltsjön gående fartyg, hvaraf: under lossning med kol 4, styckegods 3, socker 2, linfrö 1, sill och fisk 1, salt 1, mursten 1 och barlast 12. Summa 25. Under lastning med trävaror och barlastjern 13, hafre och jern 2, jern 1, zinkblende 1, styckegods 1 och barlast 1. Summa 19. Under reparation 5, under försäljning 7, overksamma 2 och segelklara 10 fartyg. Af dessa fartyg äro 37 svenska, 8 danska, 6 engelska, 4 britisk-amerikanska, 3 norska, 3 preussiska, 3 holländska, 3 franska och 1 hannoveranskt. — Sjöfarten. Under loppet af Sepdam han månad ha UA lan Ankan Lä