Uhås mndrtägmng, ACL var IOrSt 1841 han tog fram den, och det var väl bara som ett skrämskott. Herren vete hur många sånger samma motion blifvit väckt på våra riksdagar, alltid har man tyckt den vara ,för tidigt väckt. För åtskilliga riksdagar sedan väckte grefve Adlersparre (Albano) enahanda motion, och man fann sej. ord nog starka att fördöma en sådan uärgångenhet; igår såg man på vissa håll slite förlägen ut, men man tog saken kallt till slut och bordlade motionen tills vidare. — Den barnafromme domprosten trån Upsala, d:r Torn, uppväckte härom dagen mötets synnerliga uppmärksamhet soch förvåning derjemte. Det var under I diskussionen af bibelkommissionens försslag till öfversättning af Nya Testamentet. Flere talare hade illa gått åt den nuvarande kommissionens förslag och äfven Iden föregåendes; af denna sednare var säfven nu afl. domprosten Knös medlem. Det var för att försvara Knös minne och säfven för sin egen skull som hr Toren suppträdde och höll ett föredrag, under hvilket hans extas stegrades allt mer och mer, han skrek och slog med handen och knäppte konvulsiviskt ihop händerna, så latt både mötesmedlemmar och åhörare sågo frågande på hvarandra och undrade brart detta skulle bära hän. Slutligen såtervann han sin besinning, och han slustade sitt tal fromt och stilla som han eljest brukar. Våra stadsfullmäktige skola i veckan diskutera en fråga, som är rent af en lifsfråga för alla dem, som bo i Stockholm, nemligen den om uttaxeringen af medel för nästkommande års kommunalbehof, Redan under detta år fingo vi erlägga 2 rdr 5 öre pr riksdaler af 2:dra artikelns bevillning, och missnöjet deröfver var allmänt. För nästa år ha kommunalbehofven stigit till den grad, att man föreslår uttaxerandet af ej mindre än 3 rdr 90 öre pr bevillningsriksdaler, således nära nog dubbelt. Hvart skall detta taga vägen till slut? Någon botten måtte ej sinnas på dessa oupphörligt växande kommunalbehof. Vi sågo i våras allt det trassel, de utmätningar o. s. v., som förorsakades af en hop folks oförmåga att kunna betala sina skattebelopp; de skola då förekomma i dubbelt omfång dessa chikaner nästa vår, då tiden för skatteuppbörden inträder, ty det är alls ingen anledning att antaga, att invånarnes förmögenhetsförhållanden så förbättrats, att de kunna utgöra en så högt uppdrifven beskattning. Hyrorna ha verkligen blifvit nedsatta något, men prisen på en mängd lefnadsförnödenheter ha stigit och komma väl att stiga i förfärande grad under vintern, så att utsigterna för de medellösa äro allt annat än lysande. Budgeten upptager också icke mindre än en half million rdr ensamt för fattigvården. Icke att undra på då, om kommunalbehofven äro bottenlösa. Vi motse med oro det beslut, stadsfullmäktige skola fatta, om de verkligen skola åtaga sig en så stor skattebörda för nästa år. Detta ämne debatteras också nu lifligt man och man emellan, men något s. k. ,,skattemöte har man ej brytt sig om att arrangera — vi ha också haft Gudi nog af möten detta år. De offentliga föreläsningarne börja nu snart igen, till glädje för mången, som tycker att de äro så bra att taga till när man ej vet hvar man skall göra af sig en qvällsqvist, till glädje också för mången, som längtar efter detta angenäma undervisningsmedel. Det är docenten Dietrichson, som kommer att öppna serien af föreläsningar. Det är omsättning bland våra store män, Nyligen hade jag att omtala huruledes den högväxte f. d. borgmästaren i Borås gått hädan; denna gång är det fråga om en annan stor man. Få äro de, som under någon tids vistelse här kunnat undgå att observera en ung man, som vaggade sig fram på våra gator, pustande som en högtryckningsmaskin för att komma fram med sin ofantliga corpus. Denne man med rödlätt, jovialiskt ansigte var mäklarebokhållaren Lundberg, Pelle Lundberg, såsom han kallades. En mäklarebokhållare borde väl vara lätt på foten och skutta som en hind gatorna fram, tyckes det, men det orkade denne unge man icke, med sin embonpoint öfvergående Uddmans; han åkte vanligen i omnibusarne eller i droska, tvåsitsig naturligtvis, Lundberg var en god tenorsångare, qvick och glad karl, och hade den utsökta äran att ständigt umgås och vara ,nästan bror med våra yngre gardesofficerare. På fem minuter var det slut med honom, han fick slag hemma i sin säng, Vi ha fått oss i hast en Stockholmsk Rochefort, som öfverraskat oss med en Lykta, alluderande på svenska förhållandene, till pris af 10 öre; hufrudagenturen är i ett s. k. klädstånd. Efter all anledning kan det inte vara någon annan än den bekante hr Leopold Alm, som kommit på denna luminösa ide, sedan vår allmänhet visade sig hysa så ringa intresse att få höra svaret på hans fråga: , Hvem var Kristus? Svaret skulle fås dels i La Croix, dels i Berns salong mot 50 öre vid en föreläsning. Det är anledning antaga, att hr Alms lykta ej sprider starkare sken än ,palt i hornlyktor, som ordstäfvet säger. — En öfversättning af Rocheforts Lykta M 15 utkom i går med blodrödt sken; den är utgifven af en bland Dagens Nyheters medarbetare, känd för särdeles omsorgsfulla öfversättningar från franskan. 4 rm —b TE Mo Ad HE3Z33 — — Mm Mm AA 4 PD AR OO IM BB BROS — 02