att beskåda kungliga personer och all den ståt, som omgifver dessa. Att ingen bland alla de tusentals resande, hvilka alla tider af året genomfara Europa, äro snabbare i väg när det gäller furstliga tåg Gc., än verldens mest demokratiska nation, amerikanarne, har jag ofta haft tillfälle erfara, och att döma af de ofantligt talrika skaror, som voro på benen i Måndags, då de kungliga herrskaperna väntades med ångfartyg från Frederikshald, måste satsen i fullt mått äfven gälla oss, som för öfrigt ha brådtom nog att berätta om vår frihet och jemnlikhet, vår jemngodhet med alla andra, vår likgiltighet för adel, ordnar och yttre grannlåt. Det speciella skälet för de många tusende att infinna sig vid detta festliga tillfälle, var helt säkert deras önskan att se det unga förlofvade fursteparet och prinessan Therese, som nu besöker oss för första gången. Mottagandet var festligt och kan i sanning kallas storartadt, ingalunda i afseende på de stora arrangementerna, ty dessa inskränkte sig helt enkelt till en liten äreport i form af ett tempel, som var upprest på palaisbryggan, omgifven af en mängd flaggor, utan uteslutande på grund af det imponerande som låg i dessa talrika folkskaror, hvilka voro fördelade från broarne ända upp till slottet, och den stämning, som genomgick hela det frivilliga arrangementet med blomsterkastning och slaggning från husen, samt de ovilkorliga glädjeutbrott, hvilka följde de kungliga vagnarne alltefter som de färdades framåt. En glanspunkt i mottagandet bildade den franska fregatten , Chlorinde, som ett par dagar förut anländt hit från Island, Bergen och Stavanger, i det den deltog i saluten och flaggningen samt mannade rå då det kungliga fartyget gick förbi. Fregatten är för öfrigt gammal och ej vidare elegant, då den har det mödosamma värfvet att hela sommaren igenom skola kryssa omkring i norra Ishafvet, för att skydda de franska fiskarfartygen och hvalfångarne. Befälhafvaren, baron Puperre, skildras som en verldsman; lhan har redan flera gånger varit inbjuden till taffeln på slottet, och allmänheten undrar i hvilken afsigt han egentligen med sitt fartyg gör en så lång krok från den raka kursen till hemmet. — En vacker hyllning erhöllo de kungliga herrskaperna utanför universitetet, der flera hundrade studenter från vestibulen hälsade dem med sång och väldiga hurrarop. Här väckte emellertid den omständigheten, att på midtelbyggnaden endast voro hissade norsk och svensk flagg, men icke dansk, skandinavernas häftiga ovilja, och då man ihågkom, att ordföranden för collegium academicum för närvarande är professor Brandt, som vid alla tillfällen visat, att han är skandinavernas bittraste motståndare, hittade man snart på, att häri låg en af Brandt arrangerad antiskandinavisk demonstration. Historien lopp staden omkring med de vanliga tilläggen: den danska flaggan skulle redan ha varit hissad — berättades det — då kom kollegiets ordförande och befallde, att den ögonblickligen skulle tagas ned igen! Man skulle dock hafva trott, hette det, ,att den enklaste höflighetshänsyn bort ålägga en officiell auktoritet, när den först ville flagga, att hissa den kronprins nationaltecken, hvilken hälsades såsom brudgum till konungens enda dotter, då prinsen ej tillhörde ett folk, med hvilket norrmännen ej rent ut låge i ovänskap och hvars representant man fördenskull med afsigt ej ville visa den vid dylika tillfällen öfliga gästfria hyllning. Men då nu H. K. H. är representant för ett brödraoch grannfolk, ett folk, som tillhör vår egen nordiska nationalitet och genom de beligaste band är förenadt med oss, så kan man ej annat än förvånas öfver ett åsidosättande af godt folkskick. Saken förhäller sig nog helt enkelt så, att på universitetets hufvudbyggnad endast äro anbragta 2:ne fasta flaggstänger, en för norsk och en för svensk flagga vid högtidliga tillfällen, och ingen af vederbörande vid universitetet hade kommit att tänka på, att det denna gång skulle vara lämpligt att öka antalet med den danska, förrän kort innan flaggorna skulle hissas, och då man ej hade någon dansk flagga till hands och ej heller någon flaggstång, lät man det förbli vid det gamla, Här under våra borgerliga förhållanden finnes det ganska få, som genom sin ställning eller förmögenhet äro värdiga att se de kungliga personerna i gina hus: våra statsråder och generaler äro obemedlade, och de enda, som kunna emottaga de höga herrskaperna, äro grossörerna Meyer och Hettye, hvilka bo på sina landställen i närheten af staden, Hvad vi ha att erbjuda, är ett hjertligt emottagande och utflygter i vår herrliga omnejd. Vi hade hoppats att få en vacker eftersommar i September och förra hälften af Oktober, och en hel del turer för de kunglige voro arrangerade redan före deras ankomst, Så skulle konungen ha en jagttur till fjellen i Gudbrandsdalen, för att skjuta ripor af detta årets kull, hvilka finnas utitusental i dessa trakter, samt jagt på elgar; vidare skulle H. M:t göra en tur till Ringeriget, för att upptaga skizzer och vyer af de europeiskt berömda utsigterna derstädes; konsul Heftye hade arrangerat turer till. de honom tillhörande romantiska Setre knappt en mil från staden, ,Frognerszeteren och Sarasbraaten; damerna skulle gjort en utflygt kring Mjösen — men tyvärr har väderleken nu börjat med köld och regn, bladen falla från träden, me mem 5 jNLNRNS Ki OF) GGN GS ELLOONOVOOM