Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 september 1868, sida 2

akt det förtjenar. Du kunde röfva henne, som blifvit din hustru, men du kan ej sälja henne nu, när du vill bli henne qvitt och blott önskar att behålla så mycket af hennes penningar som möjligt; ty för att detta skulle kunna ske, erfordras hennes samtycke — och hans, som du vågar tilltro lust att nedläta sig till en så skamlig affärLindenstråle försökte fåfängt alt kömma Sin bustru att betrakta saken ur en annan synpunkt: Hon vidblef det beslut, hon uttalat, med stor bestämdhet, ehuru hennes sjnnesstämning erinrade om dep som bemäktigat sig ingeborg då denns säde! Tror du, jag står på rosor här och visar Min lycka leende ifrån mig?Hon bäfvade för att Lindenstråle skulle tala med professorn i frågan, och för att hindra detta sade hon, att hon hoppades att aldrig mera komma i någon beröring med professor N.,. sedan detta obehagliga, för henne så djupt kränkande uppträde egt rum, samt att hon af denna anledning önskade, att den tillämnade resan till Schweitz måtte bli af så snart som möjligt. För sista gången frågar jag dig, sade Lindenstråle, vill du ej gå in på mitt förslag, som afser att bereda dig den största husliga sällhet? Tro mig, Alma, jag unnar dig af allt hjerta att bli denne mans maka, som du så högt beundrar och älskar, och således få en rik ersättning för den sorg, jag hittills vållat digyAldrig — aldrig skall jag samtycka till något sådant, sade Alma energiskt. ySå tyckes det dig nu i denna stund af fantastisk öfverspänning, men tänk på saken vidare. Jag sade, att jag gjorde dig frågan för sista gången, men en sak af denna vigt bör ej afgöras så hastigt. Jag lemnar dig derföre betänketid. uJag har redan betänkt mig tillräckligt — och jag säger ,,nej ännu en gångå! ropade Alma, i det hennes man lemnade rummet. :