Dödens skörd. Under denna rubrik läses i Helsingfors Dagblad: Under den vinter, vi sednast upplefvat, har det mer än en gång blifvit fråga om den tolkförminskning, vi i Finland hatva att förvänta såsom resultat af eländet och den allestädes gängse tyfusfarsoten. Det är derföre med mera än vanligt intresse man i sednaste nummer af Tapio läser en sammanställning af dödligheten inom Kuopio läns kommuner, uppgifter grundade på presterskapets meddelanden. Likvisst äro dessa uppgifter ännu såtillvida endast halfva, att presterskapet saknar notis om det säkerligen icke så ringa antal, som på sina vandringar dött i Tyskland och i kommuner utom länet. Från den 1 Januari till den 1 Juli 1868 bafva inom Kuopio domprosteri, på en folkmängd af 117,575 personer, aflidit 7,863, eller hvar 14,9 person. Inom öfra Karelens prosteri ha på en befolkning af 53,433 personer aflidit 5,507, eller hvar 9,7 person. Inom nedra Karelens prosteri ha på 16,498 individer dött 3,685, eller hvar 12,6 person. Inalles inom Kuopio län på 217,506 personer 17,055 döde, eller hvar 12,7 person, eller 7,s proc. Läggas härtill de utom länet aflidne, så orde mortaliteten representera 8 procent, eller en trettondedel at befolkningen på ett nalfår. År 1866 afledo under hela året 8,508 personer eller, 3,9 procent och år 1867 5,224, eller 2,8 procent. Och likväl var edan dödligheten under dessa år så stor, ut befolkningen aftog med 1,073 persoler. Inom Pielisjärvi, Rautavaara och Enoaipale har isynnerhet dödligheten varit tor. Mot två och tre procent under 1867 nafva på detta halfår aflidit 14, 15 och 17 rocent. — —A—ä