Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1868, sida 3

Article Image
Jal riksdagstullmåkt. J. RHundbåck väckta I från förl. års Landsting uppskjutna, förslaf Jom inrättande af en ränteförsäkringsan stalt i länet. I detta yttrande, hvilket a Sparbanksdirektionen åberopats såsom des seget infordrade utlåtande, hade deputerad anfört, att de väl, lika med motionären suppskatta det välgörande inflytande, son sändamålsenligt inrättade ränteoch kapi talförsäkringsanstalter kunna medföra, d: de med intresse af allmänheten omfattas men att, med afseende derå, att en sädar sanstalt redan finnes i Göteborg, hvaraf e mindre stadens innevånare än äfven d Ibland länets befolkning, hvilka besök: sstaden, kunna sig begagna, samt då, en ligt den erfarenhet länssparbanken unde: ssin tillvaro hemtat, länets innevånare fö närvarande icke besitta den förmåga och håg att göra besparingar och afse pennin gar för framtida hehof, som förutsättes för det antagande, att de skulle, under nt I rådande förhållanden, komma att begagns sig af den ifrågaställda anstalten i någor nämnvärd utsträckning, deputerade ansett Isig böra hemställa, att Direktionen måtte i anledning af förslaget gifva det utlåtande, att detsamma icke för närvarande bör till någon åtgärd af Direktionen föranleda. — Detta utlåtande godkändes ai Landstinget. Landstinget biföll enhälligt det från förl. år hvilande förslag om den förändring i reglementet för Länssparbanken, att det belopp af 200 rdr, utöfver hvilket medel, räntor oberäknade, ej få innestå i hos sockenkomitå uttagen kontrabok, måtte höjas till 500 rdr. Kon:s Befhdes skrifvelse med anmälan om de åtgärder, som vidtagits rörande väckt förslag om en brobyggnad öfver norra delen af Göta elf, upplästes och lades till handlingarne. Direktionen öfver länets lasarettsoch kurhusinrättning hade insändt sina räkenskaper för år 1867 äfvensom revisorernas berättelse öfver förvaltningen samma år (inf. i n:o 3 af Landstingets handlingar för året). Af berättelsen inhemtades bl. a., att vid inrättningen under år 1867 blifvit vårdade 596 personer, derat på lasarettsafdelningen 501 och på kurhusafdelningen 95. Af de för året debiterade 25 öre för hvarje mantalsskrifven person hade till kurhusafdelningens behof åtgått 4 rdr 56 öre och till lasarettsafdelningens 20 rdr 44 öre. — Handlingarne remitterades till Förvaltningsutskottet. Lasarettsoch Kurhusdirektionens framställning om serskildt anslag till utgifter under de första månaderna af året, intilldess kurhusmedel kunde från landtränteriet erhållas, förklarades, i öfverensstämmelse med revisorernas tillstyrkan, ej föranleda till någon åtgärd af Landstinget. Åt kokerskan vid ofvannämnda inrättning, Maria Olsson, beviljades, på hemställan af direktionen, en årlig pension af 60 riksdaler. Samma direktions förslag till afgift för vid lasarettet vårdade betalande sjuka, äfvensom dess förslag till inkomstoch utgiftsstat, jemte Kon:s Befhdes yttranden deröfver, remitterades till Förvaltningsutskottet. Riksdagsmannen J. Rundbäck hade till innevarande ting väckt förslag, att Landstinget måtta förordna: dels att de vid innevarande och efterföljande Landsting fattade beslut skola, jemte ett exemplar at tingets öfriga tryckta förhandlingar, så snart efter tingets afslutande sådant kan ske, till den komit för tidskriftens redaktion, som af Stockholms Landsting kan varda nedsatt, öfversändas, med reqvisition å nödigt antal exemplar af tidskriften (antagligen motsvarande antalet ej blott af härvarande Landstings nuvarande leda nöter, utan äfven at dem som genom nya val kunna komma att deri inträda); dels ock att, sålänge denna tidskrift regelbundet hålles Landstinget tillhanda, ett belopp af 100 rdr rmt skulle tillika med Landstingets förhandlingar till bemälde komit allemnas, med tillägg allenast innevarande år af 25 rdr, till betäckande af den större kostnad, som ett å tidskriftens första häfte infördt sammandrag af alla föregående Landsting komme att medföra, hvilka beslut jemväl böra den nämnda komiten meddelas. — Förslaget bitölls, dock med vilkor, att beslutet endast gäller såframt minst hälften af rikets öfriga Landsting fatta enahanda beslut. Det antal exemplar af tidskriften, som utaf härv. Landsting borde reqvireras, bestämdes till 100. Landstingsmannen Johannes Berntsson i Kaflanda hade till Landstinget ingifvit följande motion: Sedan Landstinget tillkommer att rådslå och besluta om angelägenheter hvilka afse den allmänna hushållningen m. m., inom länet, och landthandeln inverkar med så skadliga följder, att Landtmannen derigenom till större delen päskyndas en allt för tidig undergång till fattigdom och elände, ty innan handlande å landet fanns i kommunerne, så gjorde hvar och en nytta af sin, om än ringa skörd å sin jordlapp till sin och sitt hushålls föda eller uppehälle som ofta räckte året om, nu deremot så fort skördetiden är inne ser man orpare och bönder i mängd rikligen förse sig 2 desse närboende handelsmän, med specerier och drycker, som de utom så lägligt tillfälle kunna lätt undvara; och lemna derföre i sticket den lilla skörd de äga, som de på dylikt sätt sålunda på en eller två ja högst tre månader förslösar; och blifva så tiggare och betlarestafven öfriga årets sysselsättning,j och då så ju den öfriga allmogen äfven vidkännas följderna som så fräta kring sig i samhällena. Jå utan att handlanden sjelf vet det, alstras deraf likväl tjufnader m. m. på flera sätt, i ty, handlanden köper ju utan afseende på, om varan å stulen, från mannen eller hustrun från fader ler moder, från husbonde eller husmoger, hvilket jan ej heller kan förekomma om än vilja funnes erför. ö Landthandeln är således högst skadlig ja skadligare än mången det föreställer sig, hvadan jag

21 september 1868, sida 3

Thumbnail