Bref från norra Åihland. (Till red:n af Hand.-Tidn.) Uleåborg den 2 Sept. 1868. En flygande korrespondent i then landsändan? Nej, endast en resande skizzare! En sönderbråkad stackare, som färdats hit på rapphöna från Torneå och lyckligen låtit färja sig öfver de åtta elfvar, som skilja Uleåborg från denna midsommarsolens stad, hvilken de finska ångbåtsbolagen. icke ansett lämpligt ställa i förbindelse med landets öfriga kuststäder. Sanningen till heder måste dock erkännas, att de finska rapphönorna äro långt bättre och beqvämare, än de svenska, att gästgifvarmor aldrig underlåter att placera en kudde under den resandes solidare del, och att skjutsbönderna icke spara sina krakar, då de någon gång få förmånen att framforsla en , lätt herre. Klockan 3 på morgonen skiljdes jag från min gamla goda värdinna i Torneå, som bittert beskärmade sig deröfver, att de goda krigsåren längesedan tilländalupit, dessa sköna tider, då hon i sina små kyffen till kamrar kunde inqvartera , golfven fulla med resande å 1 rubel pr man i dygnet, under det hon nu knappast fick pyssla om en resenär i månaden, och klockan 7 på aftonen hade jag tillryggalagt femton mil med sju färjor, steg ombord på den åttonde, såg solen nedgå öfver redden, der ganska så skepp för närvarande lågo, och Toppila sund Med dess villor och spridda plahkstapla e elfvens brusande i den strida M ki och hamnade slutligen —