Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1868, sida 2

ckades rädda henne just som hon höll å att sjunka. Detta är den femte personen, som kapt. sker på samma modiga sätt och med ra för sitt eget lif räddat. g — Från Fiskerimötet i Lysekil. Norka Aftenbladets korrespondent vid detta vöte börjar sin redogörelse för detsamma red följande skildring; af den bohuslänka skärgården och dess befolkning: Berömdt allaredan i forntidens dunkla dagar såom vikingarnes hembygd, intager Bohuslän en beydelsefull plats i Nordens länder. Fornlemningar otrolig mängd öfver landet bära vittne om de öänga slägter, som här hafva lefvat, stridit och annit den sista hvilan 1 den moderliga jorden. lär hafva de gamle nordboarne tumlat sig i svärets vilda lek och förslösat den mannakraft, som orde varit riktad emot yttre fiender för Nordens: emensamma bästa. Från forntidens aflägsnaste lagar ett tvisteäpple emellan Nordens konungar ar nu det gamla Ranriket i tvenne århundraden arit en svensk provins, och för längesedan är den id förbi, då bohuslänningen ännu hoppades på iterförening med det gamla moderlandet. Men astän Bohuslän än är ett svenskt landskap, så är olket dock ännu i dag ej fullt svenskt och blir let aldrig. Norrmannen, som kommer hit, skall yfta förvånas öfver att finna rent norska namn, norska seder och nästan norskt tungomål, begagnadt af allmogen i dagligt tal; isynnerhet är detta fallet längst ute emot hafvet. Och det måste så vara, ty så sannt som Nordens 3:ne riken bebos af en stam och samma språk talas ifrån det yttersta Norge till södra Jutlands gränser, så skall man icke kunna säga att riksgränsen åtskiljer folken, såsom den skiljer ländernas områden. Alferla land bildar öfvergången från Norge till has g.— Såna från Sverge till Danmark, Sverge, likasom pauuv Ö. — och finnes något landskap i de 3 länderna, svw man har rättighet att helt och hållet kalla nordiskt, så måste det vara Bohuslän. Landskapet ligger i Nordens medelpunkt, och det folk, som lefver här, färdas dagligen omkring i alla 3 länderna, ofta ute på Skageraks böljor, på en gång seende Skagens fyr, Bohusläns klippor och Norges fjellmassor i fjerran. Satt af Försynen på en ofruktbar, skoglös kust har folket för länge sedan med hafvet för ögonen funnit den mark, som här bör plöjas, och så långt sagan går, se vi också Vikens söner tumla sig på hafvet såsom raska krigare, dugliga sjömän eller modiga fiskare, trotsande storm och oväder i en mödosam strid om sin tillvaro. Långt före den tid, de norska fiskerierna hade uppkommit, blomstrade fisket, och holländare samt skottar och landets egna söner fångade sill i millioner vid Vikens stränder. Bohusläns gamla sillfiske är vida berömdt för sin rikedom, men kanske ännu mera för sin ostadighet och för det elände och fattigdom, hvari befolknin en råkade, då de rika sillskarorna försvunno från dess kust; det är just i år 60 år sedan den gamla sillen för sista gången visade sig här i större massor. Från öfverflöd och rikedom blef det elände och nöd, och fiskaren likasom handlanden stodo återigen på de skoglösa klipporna utan lifsuppehälle och med mörk och oviss framtid. Det var för 60 år sedan — men i dag lefver en ganska välmående fiskarbefolkning i Skärgården och ett förmöget haldelsstånd i dess städer och köpingar; i dag råder tillfredsställelse hos befolkningen, och framtiden är ljus, ty befolkningen är förvissad om att kunna förvärfva något. Dessa 60 år äro en märkvärdig period i Bohusläns historia, en tid, hvarunder en i elände nedsjunken befolkning har arbetat emot fattigdomen och under mödor och besvärligheter upparbetat nya inkomstkällor och funnit förvärf på verksamhetsområden, som förut lågo obegagnade. — Det är historien om bohuslänningarnes ihärdiga arbete för sina fiskeriers uppkomst, som kanske gör Bohuslän intressantare i norrmännens ögon; ty äfven Norge har haft fiskerier, som he varit periodiska, och äfven för norska bygder kar den tid komma, då hafvets bebyggare lemna vårs stränder och då befolkningen förgäfves skall spejs efter sina vänner i hafvets blå. Försynen bevare oss för en sådan tid, men den kan komma, ocl derför kunna måhända vi hemta erfarenhet af Bohusläns kamp och i dess verksamhet hafva et efterföljansvärdt exempel. — Bokhandeln. Af trycket har ut kommit: Lärobok i mekaniken af G. R. Dalk lander. Första hälften. Detta arbete, hvars stränga vetenskaplighet tyckes vara förbunden med synnerlig reda och klarhet i plan och framställningssätt, är icke blott egnadt att utgöra en lärobok vid de tekniska läroanstalterna hvaraf man är, om vi ej misstaga oss, behof, utan bör derjemte tillvinna sig lä sare af de många män, som i vårt land bedrifva mekaniska studier och förrättningar. Bokens studium kräfver icke kännedom i differentialoch integralräkningen — Arbetets andra hälft, som ligger under pressen, kommer att omfatta Dynamiten och Hydrodynamiten. Förf:s namn och anseende utgöra der bästa borgen för arbetets godhet. — Meteorologiska observationer gjorda under September månad: 2 ? 8 8 8 3 a CCI I 4) NO. 1 1 nanmulej-x — nt Klart Vind. Väderlek. I