Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 september 1868, sida 2

hos hans moster. Utom sin lön mottog hon ef icke obetydligt salarium, för att hon skulle nog I bevaka friherrinnans steg och vid tillfrågan lemn honom erforderliga underrättelser derom. De egendomliga sätt, hvarpå han kommit i besittnin, af arftagerskans hand, och den uppenbara mot vilja, hon hyste för honom, hade föranledt dei sluge och beräknande kammarherren till dette arrangemang. Nu lät han jungfru Marie veta, att han ön skade, det hon skulle ställa om, att nycklarne til Almas chiffonier, sekretär och öfriga gömmor måtte bli tillgängliga för honom, sedan hon vid middagstiden afrest med den Stälhjelmska familjen till S:t Cloud, för att bese detta präktiga slott. För att göra kammarjungfrun mera nitisk i utförandet af detta uppdrag, lofvade hennes husbonde henne en vacker brosch af guld. Jungfru Marie gick diplomatiskt tillväga. Hon visste, att Alma brukade lägga sin nyckelknippa i en af toilettbordets lådor, när hon ämnade sig ut, och att hon i sin kjolficka medförde nyckeln till detta bord, ehvart hon än begaf sig. Frågan var nu blott, huru det skulle kunna gå för sig att komma i besittning af denna nyckel. Hon gjorde flera försök, men utan resultat. Slutligen närmade hon sig friherrinnan, när denna stod i degrepp att afresa, och sade, att kjolen var för sort i den ena sidan, att den förmodligen uppikits under schärpet etc. Hon drog i den, och ;enom en snabb rörelse, som skulle ådragit en icktjuf ex professo hans yrkesbröders beundran, og den fintliga kammarjungfrun toilettbordsnyceln ur friherrinnans ficka. Efter Almas afresa anförtroddes denna nyckel t Lindenstråle, som lifligt berömde den finess, varmed uppdraget utförts, och som genast begaf g till sin frånvarande frus rum, för att ransaka mehället af hennes förvaringsställen. Hvad som u tidllrog sig var eget nog men långtifrån ex-s: