Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 september 1868, sida 1

Kyrkomötet begynte i Fredags med gudstjenst, som hölls i Storkyrkan och började kl. 14 f. m., strax efter konungens ankomst, hvilken vid kyrkodörren emottogs och beledsagades till sin plats af pastor primarius doktor Fallenius och kgl. hofpredikanten Ruus. Före konungens ankomst till kyrkan hade der under hand infunnit sig de utsedde ledamöterne af kyrkomötet samt statsrådets ledamöter och intagit de för dem utsedda platser. Gudstjensten bevistades af en ganska talrik samling åhörare. — Predikan hölls af biskopen i Linköping Bring och altartjensten förrättades af kgl. kofpredikanterne Steinmetz och Sundel. De psalmer, som afsjöngos, voro N:is 132, 131, 264 v. 3, 426 v. 4—5 och N:r 25 v. 3. Den upplästa kollekten var Pingstdagens; såsont epistel lästes Ephes. 2: 19—22: ,,Så ären I icke nu mera gäster och främmande: utan helga manna medborgare och Guds husfolk; Upbyggde på Apostlarnas och Propheternas grund, der Jesus Kristus öfverste hörnesten är: På hvilken hela byggningen tilhopa sogad växer til et heligt tempel i Herranom: På hvilkom ock I med upbyggde varden, Gudi til et heman, genom Andan. T stället för evangelium lästes Ephes. 4: 1—6: ,,Så förmanar jag nu eder, jag fången i Herranom, at I vandren såsom tilbörliget är i den kallelse, der I uti kallade ären; med alla ödmjukhet och saktmodighet: med tolamod, undragandes den ene dem andra i kärlekenom: Vinläggandes eder at hålla Andans enhet genom fridsens band. En kropp och en Ande, såsom I ock kallade ären uti et edars kallelses hopp: En herre, en tro, et dop, en Gud och allas våra Fader; Hvilken är öfver eder alla, genom eder alla och i eder alla. Ingångsspråket till predikan var Johannis evangelium 17 kapitlets 20 och 21 verser. Såsom altarbön efter predikan begagnades bönen efter Pingstdagens evangelium. Sedan mötets ledamöter återkommit från kyrkan till sin samlingsplats i Andra kammarens sessionsrum och erkebiskopen helsat dem med ett tal, justerades Thorsdagens protokoll, och fingo tvenne sedan dess ankomne ledamöter aflemna sina fullmakter, hvarefter mötet var fulltaligtOrdföranden hemställde nu, huruvida någon anmärkning vore att göra mot de skedda valen, hvilket föranledde riksarkivarien Nordström att såsom sin åsigt uttala, att lekmannaombudet från Strengnäs stift professor Malmström icke varit kompetent att väljas för nämda stift såsom icke bosatt inom detsamma, utan i Upsala, hvaremot hr Nordström icke ansåg lika afgjordt, huruvida mötet, då den kgl. förordningen om kyrkomötet icke innehöll något derom, egde att, i likhet med hvad riksdagen är medgifvet, upphäfva ett sådant val. Grefve Henning Hamilton delade hr Nordströms åsigt i kompetensfrågan, men ansåg, liksom äfven professor Ribbing, att mötet, i betraktande af att den kgl. förordningen icke stadgade något härom, borde låta vid det skedda valet bero. Detta blef ock mötets beslut, och är således härigenom denna principfråga afgjord, hvarigenom mötet frånsagt sig rättigheten att underkänna något val, så framt endast de formella laga vilkoren för detsamma blifvit iakttagna. Det blir således, anmärker D. A., valmännens sak att hädanefter genom i rättan tid anförda klagomål söka få sådana val upphäsda,