Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 5 september 1868, sida 2

Af N., tildels efter Kageners maleriske Botanik, förekommer en artikel benämnd Kort Udsigt af Planteverdenens Iistorie. Måhända är titeln något olämplig, såsom man nästan kan gissa på förhand, ty trots de stora framsteg naturvetenskaperna och älskilt botaniken gjort under de sednaste århundradena, har man dock väl ej kommit derhän att kunna skrifva växtverldens historia. Hvad här meddelas är också blott en öfversigt af det sätt, hvarpå växternas betydelse och deras krafter uppfattats och bedömts under olika tider och hos olika folkslag, äfvensom af botanikens uppkomst och utveckling. För öfrigt finner man i detta häfte början af en , personhistorisk Skildring utaf Abdelkader, efter öfverste Churchills i enlighet med den tappre emirens egna uppgifter utarbetade bok. I de begge följande häftena läses fortsättningen af denna synnerligen intressanta biografi, hvilken i ganska betydlig mån är egnad att beriktiga den uppfattning af den store arabehefens personlighet, som brist på sakkunskap, fördomsfullt sätt att bedöma en för oss temligen främmande kultur och falska uppgifter från fiendtligt håll alstrat hos den stora allmänheten. Af hvad vi här inbemta framgår, att den sultan, som de nordafrikanske araberna utvalde, var ej allenast utmärkt genom stora gåfvor både såsom statsman och fältherre, utan att han äfven var i hög grad fosterlandsälskande, fördomsfri och tillgänglig för den europeiska kulturens ljus. Det tyckes derföre ganska sannolikt, att han skulle lättare kunnat civilisera de arabiska folkstammarne och skaffa dem sådana institutioner, som betinga en nations framåtskridande och välstånd, än fransmännen kunnat, då misstroendet, erindringen om det blod, som måst utgjutas för att grunda och berästa det franska herraväldet uti Algier, samt olikheten i religion, i nationalitet, verldsåskådning och seder bildade en alltför stor klyfta mellan dem och araberna, för att på lång tid något verkligt närmande, någon hjertlig sammanslutning mellan de begge folken skulle kunna väntas. Golsströmmen heter en lärorik uppsats af O. J. uti andra häftet, hvilken innehåller en del vigtiga upplysningar rörande denna märkliga och ännu i flera hänseenden, men isynnerhet med afseende på sin uppkomst, mystiska naturföreteelse. Denna på de nyaste forskningar grundade afhandling torde förtjena desto allmännare uppmärksamhet, som föreställningarne om Golfströmmen äro hos de alldraflesta mycket sväfvande och orediga. , Hungersnöden i Bengalen år 1866 är en skildring af pastor Becker efter engelska källor, som är läsvärd icke blott för de meddelanden, den innehåller om den förfärliga. nöd, som det ifrågavarande året rådde i Ostindien i följd af regnets uteblifvande, utan äfven för de upplysningar, den lemnar om de sociala förhållandena i Indien och den engelska regeringens ädla och praktiska åtgöranden för lindrandet af det onda, som den ej förmådde förekomma: Derefter följer en lättläst och målande uppsats om , Pau og Eaux-Bonnest af löjtnant Carstensen. I det tredje häftet för en hr Schlagiritweit läsaren ,Fra Ågra i Hindostan til Amarkantak i Central-IlndienF, och på denna färd blir man bekant med regioner och menniskor, som äro främmande för nästan hela den civiliserade verlden, om man undanfager några engelska tjenstemän och krigare. J. K. lemnar synnerligen pikanta och träffande , Fotografier fra en Reise, och utgifvaren sjelf har presterat en uppsats benämnd , Lidt om vore Fyrskibe, som är beledsagad af en illustration. Vi ha här, på litet smågods när, redogjort för dessa trenne häftens innehåll, icke blott för att ännu en gång fästa den svenska allmänhetens uppmärksamhet på denna verkligt goda danska tidskrift, utan äfven för att bestyrka vårt påstående, att vi, tyvärr, ej ega något motsvarande densamma i vårt eget land.